Lennart Eriksson

Denna blogg drivs av Lennart Eriksson, som också har skrivit nästan alla hittills över 1350 inlägg. Läs mer under rubriken "Om Sapere Aude!" ovan.

Sagt om Sapere Aude!

"Sapere Aude är en av Sveriges bästa bloggar!" - Läst på Facebook 2014-01-26

"Modigt. Provocerande. Intressant." - E-post 2014-08-27

"Lennart Eriksson … hjälten på Migrationsverket" - E-post 2015-08-15

Kommentarer

Arkiv

Kategorier

Kalender

mars 2017
M T O T F L S
« Feb    
 12345
6789101112
13141516171819
20212223242526
2728293031  

Enter your email address:

Delivered by FeedBurner

Bevis för vissa FN-staters orättfärdiga kritik av Israel

Organisationen UNHRC, på svenska uttytt som ”FN:s råd för mänskliga rättigheter”, har en väldigt märklig agenda. Det verkar nämligen rent statistiskt som att dess syfte inte i första hand är/har varit att värna mänskliga rättigheter utan att – fördöma Israel! Bara se här:

UN watch presenterar en film, där man försöker framhålla detta i rådet, men där man då avbryts av väldigt många av just dessa stater som enligt fotot ovan tidigare fördömt Israel. Avbrottet tar så lång tid att UN Watch’s återstående talartid bara blir – tio sekunder! Också ett sätt att tysta UN Watch:

Här är ytterligare en film på samma tema där det med rätta görs gällande att nästan alla judar ”kastades” ut från de flesta arabstater. Varför då då:

Här en bild på lite statistik till yttermera visso:

Man frågar sig då: Varför kallar så många arabstater Israel för en ”apartheid-stat” när nästan alla arabstater har kastat ut alla judar från deras stater!? Utan rätt till ersättning. Utan rätt till återvändande i evig tid? Är inte det en väldig apartheid!

Samtidigt tillåter Israel hundratusentals araber att bo i Israel med fullständiga medborgerliga rättigheter. Visserligen tillåter man inte andra araber att ”återvända”. Men de har rätt till ersättning, för den som vill. Men ingen tycks vilja. I stället kräver araberna rätt till återvändande. Inte endast för de ca 750 000 personer som lämnat eller tvingats nuvarande Israel cirka år 1948, utan även för alla deras miljoner efterkommande. Detta i evig tid. Något som naturligtvis är helt orimligt.

Mot bakgrund av dessa uppenbara fakta kan man knappast beskylla Israel för att vara den mesta ”apartheid-staten”. Det finns flera andra stater, nämligen just arabstater, som gjort sig mycket mera förtjänta av detta epitet. Eller hur!

Nå! FN har kanske ändå i någon mån och i något avseende kommit till sans. Många obskyra FN-organisationer finns. Men när ESCWAs chef Rima Khalaf ställt sig bakom en rapport om israelisk apartheid, ja då tyckte FNs generalsekreterare Antonio Guterres ändå att det var dags för Khalaf att tacka för sig. Eller kanske snarare att hon borde ta bort rapporten. Men si, det gjorde hon inte! Hon avgick i stället. Hursomhelst: Bra jobbat Guterres! – Det är Times of Israel som rapporterar.

Not: Om någon kan hitta ESCWA-rapporten någonstans, så är jag tacksam för att få del av den. Den finns inte längre att finna på ESCWAs hemsida iaf. Såväl rapporten som Khalaf tycks alltså ha avgått. Gott så!

Länk: Verkar som att USAs regering tar avstånd från UNHRCs anti-israeliska agenda. Gott så!

Sanningen om Jerusalem

Det är Danny Ayalon som berättar. Och visst talar han sanning, men med en liten modifikation. För nog fanns det väl ett rike efter Juda rike som hade Jerusalem som huvudstad. Det kortlivade Konungariket Jerusalem nämligen. Ett korsfarar-rike. Undantaget som bekräftar regeln. Israel är sedan Juda rike, med undantag av Konungariket Jerusalem, den första stat vars huvudstad heter Jerusalem. – Låt oss alla verka för att Jerusalem utan ytterligare avbrott ska förbli huvudstaden i den judiska staten Israel!

MSB, Magnus Norell och det Muslimska Brödraskapet: Vilket är värst?

Det har uppstått en hel del palaver kring en förstudie (pdf.) om det ”Muslimska Brödraskapet i Sverige” som beställts och finansierats av Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) och som utförts av akademikerna Magnus Norell, Aje Carlbom och Pierre Durrani. (Att det är en förstudie framgår redan på MSBs hemsida.) Läs till en början vad Sveriges radio rapporterar: ”– Det är en enda sörja, säger religionsvetaren Frédéric Brusi”.

Denne Brusi uppenbarar sig även som kritiker, men då också tillsammans med sådana uppenbara islamistkramare som Mattias Gardell och Jan Hjärpe, i bloggen ”Religionsvetenskapliga kommentarer”. Mohammad Fazlhashemi och Eli Göndör sekunderar tyvärr, bara för att nämna några ytterligare namn. Bland annat skriver man följande:

Rapportens utgångspunkt är att den islamistiska rörelsen Muslimska brödraskapet är etablerad i Sverige som en enhetlig och organiserad, men hemlighetsfull, kraft och ett ”andligt brödraskap”, med tydlig politisk agenda, samt att den företräds av en rad namngivna organisationer och personer. Detta är påståenden för vilka det inte anförs något empiriskt stöd. Det saknas helt enkelt källhänvisningar för avgörande uppgifter.

Detta blir till en allvarlig anklagelse, då Muslimska brödraskapet samtidigt framställs som en i grunden anti-demokratisk, våldsbejakande och samhällsomstörtande organisation. Namngivna personer och organisationer i Sverige blir därmed misstänkliggjorda, utan konkreta belägg, även i de fall då personerna eller organisationerna offentligt förnekat några som helst kopplingar till Muslimska brödraskapet.

Det ligger en del i det. Det är sant att denna förstudie kunde ha innehållit fler belägg, särskilt på sidorna 9-11. (Notförteckningen är också bristfällig: hänvisningen i not 47 förekommer inte i litteraturförteckningen.) Men om man läser mera noggrant hittar man förvisso belägg. På sidan 20 finner man exempelvis lätt ett belägg för det Muslimska Brödraskapets inflytande. Det hänvisas och refereras där till en artikel författad av just Aje Carlbom själv, där han skriver att

Imam Mahmoud Khalfi i Stockholms moské (belägen vid Medborgarplatsen på Södermalm i Stockholm) uttrycker en tydlig tillfredsställelse när han i Tunisnews säger att ”genom Mehmet Kaplans politiska karriär skedde ett genombrott för islamisterna i Sverige”. Khalfi berömmer dessutom svenska politiker för att de ”har normaliserat relationen med Islamiska förbundet som är kända för sin tillhörighet till Muslimska brödraskapet”.

På sidan 11 i den så hårt kritiserade förstudien kan man vidare läsa följande:

Den tidigare imamen i Stockholms moské Haytham Rahmeh var länge aktiv i Islamic Relief, men har de senaste åren varit inblandad i att stödja miliser som är kopplade till MB i Syrienkriget, genom lobbying och vapeninköp.

Och jovisst finner vi numera Rahmeh i Syrien. Detta enligt Radio Sweden från 2013 redan. Jag citerar för säkerhets skull alltihop:

The Commission for Civilians Protection – an organsation founded by the Swedish former imam, Haytham Rahmeh – smuggles weapons into Syria and has formed an armed militia group which cooperates with groups loyal to al-Qaeda.

The militia has over 2,000 members, its political leader, Nazir Hakim, told Swedish Radio News. ”We needed a military solution,” he said.

Hakim added that the militia operates in Halab, al-Asor, latakia, Hama, Homs and Damaskus. ”We are everywhere,” he said.

There are hundreds of video clips of the militias on the Commission for Civilians Protection’s own website and YouTube channel. The militia men wear uniforms with the organisation’s logo and fire weapons at buildings and other targets.

Rahmeh, a Swedish citizen and formerly an imam at the main mosque in Stockhom, founded and worked for the Commission for Civilians Protection.

On Thursday, Swedish Radio News revealed that Rahmeh has supplied weapons worth hundreds of millions of Swedish krona to rebels in Syria.

The organisation’s own militia, which has grown strong in a short time, has close ties to the Muslim Brotherhood, but Hakim also told Swedish Radio News’ reporters that the militia collaborates with extreme jihadist groups like the al-Nusra front and the Islamic State of Iraq and Syria, or ISIS. Both are loyal to al-Qaeda.

”If there is an attack from the regime, or if Nusra attacks – in such cases we form a joint defence”, said Hakim.

Swedish Radio News was not able to reach Rahmeh.

”Nära samband med det Muslimska Brödraskapet” har denne förutvarande imam i Stockholms moské Haytham Rahmeh alltså. Precis vad som skrevs i förstudien.

Och att en annan förutvarande imam i samma moské, nämligen Mahmoud Khalfi hyllar kontakten med det Muslimska Brödraskapet är väl också alldeles klart.

De som då så skarpt och orättvist har kritiserat denna förstudie, trots dess uppenbara förtjänster (och vissa mindre brister), borde nu allvarligt överväga om de inte i och med denna kritik ställt sig just i islamismens och det Muslimska Brödraskapets tjänst. I deras tjänst som vill ersätta den judisk-kristna västerländska demokratiska och liberala civilisationen med just det som Brödraskapet och islamisterna vill uppnå. Nämligen ett islamistiskt, totalitärt och världsomspännande kalifat där enbart den islamiska lagen gäller. Den lag som Europadomstolen för mänskliga rättigheter har förklarat vara ”oförenlig med demokratins grundläggande principer”.

Vore intressant att få veta vad Frédéric Brusi, Mattias Gardell, Jan Hjärpe, Mohammed Fazlhashemi, Eli Göndör och Andreas Önnerfors med flera har att säga om detta. De, liksom alla andra, är mycket välkomna med kommentarer!

Länkar: Världen Idag. | Johan Westerholm om Muslimska Brödraskapets innästling i av vissa stater terrorklassade organisationer. | Klart att många muslimer och annat förnuftigt folk gillar Norells med fleras insats. Läs här. | Docenten Andreas Önnerfors, som tycks forska om tomtar, ger dock tummen ned. Möjligen borde han hålla sig till att kommentera fakta än till att själv uppträda som en tomte – eller varför inte nästan som ett ”troll”…

Emerich Roth till Anna Kinberg Batra: ”Du banar väg för ondskan”

Förintelseöverlevaren Emerich Roth (foto t. v.) har skrivit ett debattinlägg i Svenska Dagbladet i torsdags den 2 mars. Utan att presentera några som helst belägg menar Roth, som jag förstår hans inlägg, att Sverigedemokraterna (SD) är en representant för ”ondskan”. Han menar även att moderatledaren Anna Kinberg Batra (AKB) (foto t. h.) genom att öppna för samtal med SD ”banar väg för ondskan”. ”Att bli insläppt och tagen i hand är ondskans högsta önskan”, skriver han också.

Jag är beredd att hålla med Roth när han säger att AKB och hennes parti banar väg för ondskan. Jag vågar till och med påstå att också alla andra svenska riksdagspartier utom Sverigedemokraterna banar väg för ondskan. Nämligen den antisemitiska och islamonazistiska ondska som utgår från de tongivande krafterna i ”Palestina”. Dessa krafter – PLO, Fatah, PFLP, Hamas – verkar nämligen alltjämt för att Israel ska utplånas och att judarna där, som Nasser uttryckte saken, ska ”kastas i havet”.

Alla svenska riksdagspartier utom Sverigedemokraterna anser trots detta alltjämt att ”palestinierna” ska överösas med ekonomiskt bistånd från Sveriges skattebetalare. Under den tidigare moderatledda ”regeringen” upphöjdes ett sändebud från denna antisemitiska entitet till och med till ”ambassadör” i Sverige. Läs här och se foto till vänster.

Den nuvarande socialistiska svenska ”regeringen” har därefter till och med erkänt denna genuint antisemitiska entitet som ”stat”! Läs här och här. I den moderatledda ”regeringen” ingick alla borgerliga partier. I den nuvarande ”regeringen” ingår Socialdemokraterna och Miljöpartiet vilka hämtar stöd från Vänsterpartiet.

Den antisemitiska entiteten ”Palestinas” önskan att, som Roth skriver, ”bli insläppt och tagen i hand” är alltså något som åtminstone två svenska statsledningar hittills gladeligen välkomnat. Till och med har man tvingat Konungen att ta ärkeantisemiten Mahmoud Abbas i hand! Att antisemiterna i ”Palestina” är ”insläppta” i Sverige, ja det kan det alltså rimligen inte råda någon tvekan om.

Sverigedemokraterna har som enda svenska riksdagsparti däremot aldrig tagit någon som helst del i detta antisemitiska spektakel som övriga riksdagspartier gjort sig skyldiga till. Sverigedemokraterna har tvärtom, som enda svenska riksdagsparti, påyrkat att Sverige ska avbryta allt ekonomiskt bistånd till dessa antisemiter i ”Palestina” intill dess de kommit till sans. (Något som sannolikt aldrig kommer att ske tyvärr.)

Sverigedemokraterna har förvisso – i likhet med de flesta andra svenska riksdagspartier – en historia som de ofta har anledning att skämmas för. Men om vi studerar vad riksdagspartierna gör nu i denna dag, och hedrar/fördömer dem utifrån det, ja då kan jag inte finna annat än att Sverigedemokraterna är det enda svenska riksdagsparti som för närvarande verkligen vill stå upp för Israel och judarna där. Läs till exempel innehållet i några Sverigedemokraters motioner i riksdagen i höstas. Ingenting att skämmas för, eller hur! Detta då till skillnad från alla övriga riksdagspartier, inklusive Moderaterna!

Så om Anna Kinberg Batra, ledaren för ett parti som, i antisemitisk anda, tyckte att ”Palestinas” sändebud till Sverige skulle upphöjas till ”ambassadör” nu i viss mån gör om och öppnar för samtal med det enda svenska riksdagsparti som konsekvent stått detta onda emot, dvs. Sverigedemokraterna, ja, då framstår Emerich Roths påstående att AKB ”banar väg för ondskan” som inte alldeles välgrundat.

AKBs närmande till Sverigedemokraterna kan – även om det är osannolikt – tvärtom tolkas som att Moderaterna vill ta avstånd från sitt tidigare erkännande av den antisemitiska ondskans ”ambassadör” och Sveriges riksdags fortfarande pågående godkännande av ekonomiskt bistånd till den antisemitiska ondska som ”ambassadören” företräder.

Hur som helst är det väl alldeles tydligt att Sverigedemokraterna definitivt har tagit avstånd från den antisemitiska ondskan i ”Palestina”. Detta då till skillnad från alla övriga svenska riksdagspartier, vilka alltjämt lämnar och vill lämna ovillkorat ekonomiskt understöd till all denna ondska.

Sverigedemokraterna framstår som jag ser det, och tvärtemot vad Emerich Roth anser, i denna kontext som det för närvarande mest judevänliga, mest israelvänliga och mest sionistiska partiet i Sveriges riksdag.

Länkar: AKB:s svar till Roth kan läsas här. | Roth i DN.

USA:s nya FN-ambassadör talar väl om Israel – något som FN tycks vilja mörka …

Ambassadören heter Nikki Haley och är tillsatt av Donald Trump. Härnedan kan du se och höra hennes anförande i FN:s säkerhetsråd:

Bra talat! Men om man på FN:s hemsidor söker efter just detta uttalande, ja då hittar man – ingenting!

I alla fall inte när jag letar. Det enda som FN tycks kunna prestera är en mycket märklig och sönderklippt film, som du kan se här. Där Haley uttalar stöd för en ”tvåstatslösning”. Men samtidigt också säger att det beror på parterna om detta ska kunna ske.

Man bör då notera att ”palestinierna” och Arabförbundet av allt att döma anser att en ”tvåstatslösning” endast är ett medel i deras strävan att slutligen utplåna Israel. Så om man lyssnar på den parten, ja då är en tvåstatslösning utesluten – nämligen just eftersom den syftar till att utplåna Israel.

Att den andra parten, dvs. Israel och judarna, borde inse och antagligen redan har insett detta faktum, ja det utgår jag från.

Vi får då hoppas att även Trump och Haley insett detta. För båda parter tycks ju vara överens om att ”tvåstatslösningen” endast är ett sätt att utplåna Israel. Läs här!

Och om det är så bör ju ”tvåstatslösningen” rimligen förpassas till historiens skräphög!

Hamas och Sveriges statsledning stöder båda UNRWAs antisemitiska undervisning i Gaza

Ja, det är av allt att döma den slutsats man måste dra, i synnerhet efter att ha läst vice statsministern Isabella Lövins (MP) svar på en skriftlig fråga i Riksdagen som ställts av Björn Söder (SD) med detta nummer och rubrik: Fråga 2016/17:864 Unrwa-anställdas antisemitism och våldsbejakande extremism.

Söder har läst en rapport från UN Watch om UNRWA-anställdas ”incitement to jihadist terrorism and antisemitism”. UN Watch har inte bara synat läget i Gaza, utan även i Libanon, Syrien och Jordanien. I Gaza listar UN Watch följande fall:

G1 – Om Alaa, Teacher at UNRWA, Venerates Hitler
G2 – Eman Shammala, English Teacher at UNRWA, Glorifies Knife Attacks
G3 – Hanaa Om Hossam, Teacher at UNRWA, Celebrates Terrorist Attack
G4 – Eman Bader, Teacher at UNRWA, Glorifies Lethal Terror Attack
G5 – Mohamed Alhallaq, Teacher at UNRWA, Publicizes Terrorist Groups
G6 – Sunia Astal, Teacher at UNRWA, Promotes Violence and Glorifies Knife Attacks
G7 – Nwara Noor Nwara, Teacher at UNRWA, Promotes Violence
G8 – Islam Khafaja, Teacher at UNRWA, Celebrates Killing and Ransoming of Israeli Soldier

Det verkar tyvärr som att Söder är den enda svenska riksdagsman som uppmärksammat denna rapport, och alltså frågar han ”regeringen” ”vilka åtgärder utrikesministern tänker vidta … för att förhindra att svenska skattemedel går till att, som nu, finansiera hatindoktrinering i Unrwas skolor”. Enligt Söder är det 370 miljoner av svenska skattebetalares pengar som avdelas för UNRWA under innevarande år 2017 (fast då inte bara just till skolorna).

På detta svarar då inte Wallström (S) utan vice statsministern Lövin bland annat följande:

Rapporten hänvisar specifikt till vad ett mindre antal av UNRWA:s 30 000 anställda har skrivit på sociala medier. UNRWA har som svar på dessa och liknande anklagelser utrett frågan och inte funnit att anklagelserna reflekterar organisationen eller dess anställda som helhet.

Det var som sjutton! Rapporten presenterades den 2 februari och redan den 24 februari har UNRWA enligt Lövin alltså hunnit kontrollera och utreda hela UNRWAs trettiotusen man och kvinnor starka personal – samt meddelat resultatet till den svenska statsledningen! Det vore verkligen intressant att få ta del av detta sannolikt mycket digra material som statsledningen uppenbarligen har tillgång till. Den som orkar bör be UD att lämna ut materialet.

Sedan skriver vice statsministern detta:

UNRWA undervisar särskilt i frågor om mänskliga rättigheter, tolerans och fredlig konflikthantering i sina skolor, där omkring 500 000 barn går.

Men detta tycks inte stämma alls. Al Hayat al-Jadida, den Palestinska Myndighetens (PA) propagandaorgan, rapporterade för några år sedan följande:

The Education Ministry of the deposed Hamas government announced yesterday [Feb. 13, 2014] that it has reached an agreement with UNRWA to suspend teaching human rights as a subject in the agency’s schools in Gaza because [the curriculum] contains dangerous inaccuracies that are detrimental to the Palestinian cause and to Palestinian and Islamic culture.

UNRWA förefaller alltså, till skillnad från vad Lövin yrar om, inte alls undervisa särskilt i frågor om mänskliga rättigheter. I vart fall inte i Gaza. Man har ju till och med ingått ett särskilt avtal med Hamas om att sluta med det!

Frågan om undervisningen var uppe redan år 2007 apropå nya skolböcker introducerade av PA året innan. Dåvarande senatorn Hillary Clinton uttalade sig som följer:

These textbooks do not give Palestinian children an education; they give them an indoctrination. When we viewed this [PMW] report in combination with other media [from other PMW reports] that these children are exposed to, we see a larger picture that is disturbing. It is disturbing on a human level, it is disturbing to me as a mother, it is disturbing to me as a United States Senator, because it basically, profoundly poisons the minds of these children.

Här är källan till båda citaten ovan.

Vi vet ju också att UNRWAs lärarkår i Gaza helt kontrolleras av Hamas. Hamas är som bekant – fast kanske inte för Sveriges nuvarande statsledning – en islamonazistisk terrororganisation vars enda syfte är att genom angreppskrig utplåna Israel och judarna.

Den nuvarande svenska statsledningens slutsats, i svaret till Björn Söder, avgivet i fredags den 24 februari, lyder som följer:

Regeringen har … fullt förtroende för att UNRWA och dess personal kan utföra sitt viktiga mandat, och ser ingen grund för att ifrågasätta UNRWA:s opartiskhet.

Detta alltså trots att UNRWA i Gaza är helt styrda av terrororganisationen Hamas, trots att UNRWA, till skillnad från vad statsledningen tror, har slutat undervisa i mänskliga rättigheter, trots rapporten från UN Watch, trots vad Hillary Clinton tycker …

Om någon entitet har gjort sig förtjänt av epitetet faktaresistent så är det sannerligen Sveriges nuvarande antisemitiska statsledning.

Tillägg 2017-02-27: Jag glömde att igår hänvisa till dessa alldeles färska uppgifter från ITIC* den 23 februari i år. Uppgifter enligt vilka en Dr. Suhail Ahmed Hassan al-Hindi, som sedan år 2012 ska vara ordförande i de UNRWA-anställdas fackförening i Gaza, tillika rektor för ”the Palestine Boys’ Elementary School, an UNRWA school for refugee children”, alldeles nyligen invalts i Hamas’ ”politbyrå”. Personen ifråga förnekar kraftigt detta, men ITIC menar att ”[h]is vigorous denials may be the result of the fact that publicizing his election will make difficulties for him (and Hamas) in dealing with UNRWA. In the past UNRWA objected to its staff belonging to Hamas or other organizations, although the agency never took decisive action to enforce its objections.

Vidare skriver ITIC: ”The election of Dr. Suhail al-Hindi to Hamas’ political bureau in the Gaza Strip is another illustration of Hamas’ deep penetration into the Gaza Strip’s educational system and of the great power of its activists in UNRWA institutions in the Strip. That allows Hamas to systematically indoctrinate Gazan school children with its extremist Islamist ideology”.

ITIC skriver också följande: ”In September 2012 UNRWA employees in the Gaza Strip held elections and the Hamas list, headed by Dr. al-Hindi, received an overwhelming majority of the votes”. Man måste alltså utgå från att majoriteten av de UNRWA-anställda i Gaza, även i Gazas skolor, är antisemiter som i likhet med Hamas vill utplåna Israel och judarna genom angreppskrig.

Men Sveriges nuvarande antisemitiska och faktaresistenta statsledning har trots detta fullt förtroende för UNRWA. Eller snarare är det kanske tack vare allt detta som förtroendet består. Antisemiter emellan alltså …

Tillägg 2017-02-28: Jerusalem Post har, visar det sig, redan den 26 februari rapporterat, att UNRWA ”suspenderat” al-Hindi i avvaktan på ytterligare undersökning. Fast, som ITIC skriver, har Hindi också år 2011 suspenderats av liknande skäl, men återinsatts ”och därefter öppet fortsatt sina aktiviteter för Hamas”.

ITIC sammanfattar:

In conclusion, in recent years there have been several rounds of power struggles between Hamas and UNRWA which UNRWA has consistently lost ground. The suspensions of Suhail al-Hindi have not been isolated, unrelated cases but rather illustrate the double identities of officials who are employed by UNRWA: they are both activists or supporters of Hamas, a terrorist organization seeking to destroy the State of Israel, and UNRWA employees, including teachers and school principals, who are supposed to serve as educational role models. … Hamas does not intend to give up its control of the educational system in the Gaza Strip, which is considered an important tool for indoctrinating generations of young Gazans with its extremist Islamist ideology to prepare them to join the movement and its military-terrorist wing (the Izz al-Din Qassam Brigades).

Så detta att al-Hindi ännu en gång suspenderats bör nog endast ses som ett spel för galleriet. En tillfällig omgruppering av ett litet avsnitt av den islamonazistiska angreppsfronten mot Israel.

Länkar: Jag har tidigare refererat till denna genomgång över exempel på antisemitism i ”palestinska” skolböcker. | Ytterligare något på samma tema. | Mera här (pdf). | UNRWAs hemsida. | UNRWA om al-Hindi.

* The Meir Amit Intelligence and Terrorism Information Center.

Sverigedemokraterna största parti även i februari

Detta enligt Sentio. Resultatet är följande:


Källa.

Man kan då erinra sig två saker:

1. Sentio var det opinionsinstitut som rättast prickade in vad som skulle bli valresultatet i valet 2014.
2. Sverigedemokraterna är alltjämt det enda riksdagsparti som ovillkorligen vill avbryta allt svenskt ekonomiskt ”bistånd” till antisemiterna och islamonazisterna i ”Palestina”. Det hedrar dem. Läs mera här.

Arabförbundets ”tvåstatslösning” syftar sannolikt till att utplåna Israel

För några dagar sedan cirkulerade i framförallt gammelmedia ett uttalande från Arabförbundets generalsekreterare Ahmed Abul Gheit (foto t. v.). Enligt honom ”krävs det en tvåstatslösning för Israel och Palestina”. Läs t. ex. i NSD:

Enligt Ahmed Abul Gheit, Arabförbundets generalsekreterare, krävs det en tvåstatslösning för Israel och Palestina. Uttalandet kommer dagen efter att USA:s president efter samtal med Israels premiärminister Benjamin Netanyahu sagt att hans regering tittar på både en tvåstats- och en enstatslösning.

Det krävs en genomarbetad och rättvis lösning baserad på en tvåstatslösning och upprättandet av en självständig palestinsk stat, säger Gheit efter att ha träffat FN-chefen António Guterres i Kairo.

Han sade också att lösningen måste bygga på 1967 års gränser”.

Väldigt tjat om tvåstatslösning från denne sannolike antisemit. Han tycks inte känna till sitt eget Arabförbunds stadga om mänskliga rättigheter(!), som definitivt inte förespråkar en tvåstatslösning. Eller också väljer han att i antisemitisk anda tiga om den.

Om denna stadga skrev jag för några år sedan följande:

Arabförbundet nöjer sig inte med FN-stadgan om mänskliga rättigheter, utan har infört en egen – mycket egen – stadga, som du kan läsa här. Man behöver inte läsa många meningar innan man finner att araberna ”avvisar alla former av rasism och sionism” eftersom detta utgör ”brott mot mänskliga rättigheter och ett hot mot internationell fred och säkerhet”. I artikel 2:3 heter det att ”alla former av rasism, sionism och utländsk ockupation och dominans utgör ett hinder för mänsklig värdighet och ett stort hinder för utövandet av folkens fundamentala rättigheter; all sådan verksamhet måste fördömas och åtgärder vidtas för deras eliminering”.

Den sionistiska rörelsens mål är uppnått i och med upprättandet av den judiska staten Israel. Men om man, i enlighet med vad Arabförbundet uttalar i sin stadga om”mänskliga rättigheter”, vill eliminera sionismen så borde det väl vara ganska uppenbart, i synnerhet för Arabförbundets generalsekreterare Ahmed Abul Gheit, att Arabförbundet inte accepterar den judiska staten Israels existens. Att Israels ”verksamhet måste fördömas och åtgärder vidtas för” Israels ”eliminering”. Varför säger han det då inte rakt ut? Varför talar han i stället om en tvåstatslösning?

Ett möjligt svar är att generalsekreteraren, och rimligen även resten av Arabförbundet, anser att en sådan ”lösning” gynnar Arabförbundets antisemitiska syfte att ”eliminera sionismen”. Varje annat svar vore som jag ser det inte kompatibelt med dels Arabförbundets strävan att utplåna Israel, dels Arabförbundets strävan mot en ”tvåstatslösning”. Hur denna eliminering genom tvåstatslösning kan tänkas ske är svårare att förstå. Men generalsekreteraren kan säkert förklara!

Hursomhelst: Om alla dessa antisemiter i Arabförbundet verkar för en tvåstatslösning enbart i syfte att utplåna Israel så är det väl grundad anledning för alla oss som inte är antisemiter, utan tvärtom sionister, att avvisa ”tvåstatslösningen”? Åtminstone i Arabförbundets tappning.

Eller?

Wallström, Trump, tvåstatslösningen och den nuvarande svenska statsledningens antisemitism

1. Först säger utrikesminister Margot Wallström följande i ”utrikesdeklarationen”(pdf):

I år har det gått 50 år sedan Palestina ockuperades. Sverige fortsätter verka för en lösning i Israel-Palestinakonflikten och tillsätter ett särskilt sändebud.

Att hopp kan övergå i förtvivlan märktes under mitt besök i Palestina i december, och det präglar de samråd som Sverige har med närmare 150 israeliska och palestinska civilsamhällesorganisationer.

Säkerhetsrådets resolution 2334 om de israeliska bosättningarna och den internationella konferensen i Paris i januari kan i bästa fall skapa förutsättningar för en förnyad fredsprocess och en tvåstatslösning.

2. USAs president Donald Trump uttalar ungefär samtidigt följande apropå tvåstatslösningen:

I’m looking at two-state and one-state and I like the one that both parties like. I’m very happy with the one that both parties like.

Källa.

Hoppsan! Wallströms länge åtrådda tvåstatslösning är plötsligt inte lika solklar.

3. En talesman för Israels utrikesdepartement säger med viss ironi apropå Wallströms tillsättande av ett särskilt sändebud:

“Given the extraordinary successes of this Swedish government in peace making all over the world, we are deeply grateful for the decision to finally solve this region’s illnesses,” Foreign Ministry spokesman Emmanuel Nahshon said. “Why couldn’t they come sooner?”

Källa.

Hoppsan! Wallströms sändebud avhånas på officiellt israeliskt håll.

4. Av allt att döma avser Israel ta emot detta Wallströms sändebud endast som turist. Per Gudmundson skriver i SvD:

Detta sändebud kommer … att behandlas som vilken turist som helst, säger källor i Israel till SvD ledare. ”Det krävs inget visum för svenskar att få resa in i Israel. Vad gäller möten eller samtal med israeliska företrädare är svaret ett rakt nej”.

Sändebudet lär få mycket fritid, låter det som. Men det blir ju ett bra tillfälle att läsa historieavsnitten i guideböckerna.

Källa.

Hoppsan! Sändebudet kanske kan mottas, men då enbart som ”turist”!

Nå! Om man läser dessa historieavsnitt kommer man säkerligen att finna att man, tvärtemot vad Wallström säger, i år inte alls bör uppmärksamma att det ”gått 50 år sedan Palestina ockuperades”. Snarare bör uppmärksammas att det har gått femtio år sedan Israel än en gång lyckades avvärja de omkringliggande arabstaternas anfalls- och utplåningskrig riktat just mot den judiska staten Israel. För det var ju inte Israel som utan orsak ”ockuperade” ”Palestina”. Denna ”ockupation” var i stället resultatet av ett arabiskt anfalls- och utplåningskrig. Israel försvarade sig manligen och väl och vann kriget. Om araberna inte hade attackerat hade det inte blivit någon ”ockupation”. Om Israel inte hade försvarat sig hade det inte funnits något Israel nu!

Som Israels ambassadör Isaac Bachman skriver i Sydsvenska Dagbladet:

Att hävda att det ”i år gått 50 år sedan Palestina ockuperades” är fullkomligt historiskt och faktamässigt missvisande. En historiskt mer korrekt formulering skulle vara: ”I år har det gått 50 år sedan sex arabiska stater misslyckades med att utplåna det judiska folket i Mellanöstern.”

Källa.

Alltså tycks Wallström och den nuvarande svenska statsledningen leva i en antisemitisk (mar)dröm(s)värld. Och dessutom leva i villfarelsen att denna statsledning någonsin skulle kunna bidra till en fred i Mellanöstern.

Men en statsledning som erkänner den uppenbart antisemitiska entiteten ”Palestina” som stat kan aldrig räkna med att tas på allvar av Israel. Vilket nyligen bevisades av att Israel vägrade samtal med Wallström när hon reste till ”Palestina” i december. Vilket ytterligare bevisas av att ett eventuellt svenskt sändebud av Israel kommer att behandlas som ”turist”.

En tro på en ”tvåstatslösning” är också minst sagt naiv. För ingen tongivande kraft i ”Palestina” har någonsin haft någon som helst annan avsikt än att utplåna Israel. Samtliga stater ingående i Arabförbundet har alltjämt denna avsikt. De har aldrig haft någon som helst avsikt att erkänna Israel som judisk stat. De är nämligen uppenbarligen antisemiter hela bunten! Läs här.

Jag återger nedan några mer eller mindre goda förslag på vad som kan utgöra alternativ till vad som slentrianmässigt kallas tvåstatslösning, t. ex. ”med utgångspunkt från 1967 års gränser”. Gränser som egentligen är stilleståndslinjer från år 1948, då Israel lyckades stoppa arabernas anfalls- och utplåningskrig mot Israel.

Det är Yishai Fleisher, talesman för den judiska kommuniteten i Hebron, som samlat dem. De återges av New York Times och på svenska av Israel Report:

Alternativ 1: ”Jordanien är palestina.” Två tidigare medlemmar i Knesset, Aryeh Eldad och Benny Elon, föreslår att Israel hävdar israelisk lag i Judéen och Samarien (Västbanken). Araberna som bor där blir israeliska invånare men får jordanskt medborgarskap.

Alternativ 2: PA-styre i område A och B. Planen drivs av Naftali Bennet, ledare för Habyit Hayehudi i Knesset. Han vill att Israel ska annektera område C (60 % av Judéen och Samarien) och erbjuda de palestinska araberna självstyre i områdena A och B. De 60.000 araber som bor i område C skulle få israeliskt medborgarskap. Alla bosättningar är i område C.

Alternativ 3: Sju arabemirat. Professor Mordechai Kheidar, en expert i arabstudier, säger att de palestinska araberna inte är en sammanhängande nation, utan består av starka klaner lokaliserade i de viktigaste städerna i Judéen och Samarien. Han föreslår att man förvandlar dessa sju städer till emirat. Israel annekterar resten av territoriet och erbjuder medborgarskap till dess invånare.

Alternativ 4: Enstatslösning. Detta är ett förslag som presenterats av Caroline Glick. Hon vill att Israel ska annektera hela Judéen och Samarien (inte Gaza) och gradvis erbjuda invånarna medborgarskap. Hon är inte rädd för en arabisk majoritet i det ”nya” Israel, eftersom hon tror att siffran för antalet araber är uppblåst. Trenden går mot en ökande judisk majoritet i hela området, påstår hon.

Alternativ 5: Befolkningsutbyte. Tidigare Knessetmedlemmen Moshe Feiglin och Mellanösternexperten Martin Sherman vill erbjuda generösa kompensationer till araber som är villiga att lämna Judéen och Samarien för ett arabland. De är övertygade om att många vill ta tillfället i akt i stället för att stanna, fångade i en konflikt utan lösning.

Källa 1. Källa 2.

För egen del är jag öppen för varje lösning som inte leder till att den judiska staten Israel utplånas. Tyvärr är vare sig Arabförbundet eller de tongivande krafterna i ”Palestina” för närvarande öppna för en sådan lösning. Tvärtom anser de att Israel ska utplånas. Det har de också ofta försökt göra, nämligen genom anfalls- och utplåningskrig. Krig som är förbjudna enligt folkrätten.

Kritiken har då tyvärr oftast inte riktats mot den anfallande sidan, nämligen arabsidan, utan mot Israel, som alltid och alltjämt bara försvarar sig. Försvarskrig är tillåtet enligt folkrätten.

Wallström har till exempel inte kritiserat hennes och de svenska socialdemokraternas ”kära systerparti” Fatah – som avser utplåna Israel. Hon har inte kritiserat den ”Palestinska Myndigheten” – som har samma syfte. Inte heller har hon kritiserat FNs organ för ”palestinska” ”flyktingar”, UNRWA – som har skolor som undervisar barnen i israelhat och antisemitism. Ej heller Arabförbundet för dess antisemitiska stadga om ”mänskliga rättigheter”.

Nej, Wallströms och den nuvarande svenska statsledningens kritik har i stället oftast riktats just mot den judiska staten Israel och endast mot denna stat. En kritik som just därigenom måste betraktas som ensidigt antisemitisk. En kritik som bekräftar att den nuvarande svenska statsledningen är en antisemitisk statsledning.

Hoppsan!

Länk: UN Watch rapporterar mer om den nuvarande svenska statsledningens underkastelse under islamismen. Denna gång inte i ”Palestina” utan nyligen i Iran.

En film om den judiska staten Israels historia och om dem som vill utplåna Israel

Många illasinnade antisemiter gör gällande att Israel – och judarna – inte har någon historia i det som flertalet av dessa personer brukar kalla ”Palestina”. Denna film visar tydligt att dessa illasinnade antisemiter har fel och att deras syfte är att utplåna den judiska staten Israel. Själva ordet ”Palestina” användes först av den romerske kejsaren Hadrianus i syfte att, i likhet med dagens antisemiter och islamonazister, utplåna den judiska närvaron i det dåvarande judiska Konungariket Judéen.

Historien upprepar sig onekligen. Själva namnet ”Palestina” borde i ljuset av detta bannlysas som ett alltigenom antisemitiskt begrepp. Det har visserligen under 1900-talet slentrianmässigt använts såväl av judar som av Storbritannien och Nationernas Förbund för att ta några exempel. Men numera borde vi veta bättre.

En entitet som, mot detta bättre vetande, fortfarande kallar sig ”Palestina” kan inte vara annat än antisemitisk; det framgår ju, har det visat sig, redan av dess namn! En statsledning som, i likhet med Konungariket Sveriges nuvarande statsledning, erkänner denna antisemitiska entitet ”Palestina” som stat under detta namn, kan därmed inte heller vara annat än antisemitisk.

Nå, här är då filmen:


Källa.