Lennart Eriksson

Denna blogg drivs av Lennart Eriksson, som också har skrivit nästan alla hittills över 1350 inlägg. Läs mer under rubriken "Om Sapere Aude!" ovan - och observera även följande:

Nemo me impune lacessit

Sagt om Sapere Aude!

"Sapere Aude är en av Sveriges bästa bloggar!" - Läst på Facebook 2014-01-26

"Modigt. Provocerande. Intressant." - E-post 2014-08-27

"Lennart Eriksson … hjälten på Migrationsverket" - E-post 2015-08-15

Arkiv

Kategorier

Kalender

januari 2018
M T O T F L S
« Dec    
1234567
891011121314
15161718192021
22232425262728
293031  

Enter your email address:

Delivered by FeedBurner

Varje påstående om att det finns en israelisk blockad mot Gaza är – med ett undantag – falskt!

Inte minst framförs detta falska påstående alltjämt av den faktaresistenta och antisemitiska organisationen Ship to Gaza (av malisen kallad Shit to Gaza), vars något modifierade logga återges nedan till höger.

Bevis om motsatsen finns att tillgå bland annat från den israeliska myndigheten COGAT (Coordination of Government Activities in the Territories). Cogat har nyligen publicerat följande bild som utvisar hur mycket förnödenheter som den senaste veckan förts in i Gaza från Israel:

Ingen blockad alltså. Helt möjligt att införa förnödenheter landvägen till Gaza via Israel. Vad som inte är möjligt är att utan vidare införa förnödenheter – samt inte minst vapen! – sjövägen direkt till Gaza. Detta på grund av att Israel naturligtvis vill förhindra den gentemot Israel krigförande och fientliga entiteten Gaza att kunna upprusta. Israel har följaktligen infört en legitim sjöblockad mot den krigförande entiteten Gaza.

Ship to Gaza tycks, tyvärr i likhet med många andra antisemiter, inte ha uppfattat denna skillnad mellan sjöblockad och landblockad.

Den 19 december 2017 skrev Ship to Gaza följande på sin hemsida: ”Ship to Gaza kan med glädje meddela att vi köpt armadans andra båt!”.

Armada var ordet alltså. I mitt lexikon anges ordet ”armada” betyda ”krigsflotta”. Detta kan då inte tolkas som annat än att Ship to Gaza avser skicka vad de själva anser vara ett krigsfartyg till Gaza.

Så här ser krigsfartyget ut:

Man skriver då att det ”[o]mbord finns salong, kök, navigationshytt, två toaletter och 14 kojer”. Men alltså inte något lastrum för att överföra förnödenheter. Tidigare har Ship to Gaza ansett att man som ett huvudsyfte avsett införa just förnödenheter till Gaza. Det har aldrig lyckats särskilt väl, vilket bland annat framgår här. Men nu har man tydligen ändrat strategi, för nu syns inget sådant på hemsidan. Istället är det fråga bland annat om ”praktisk solidaritet”. Man avser tydligen att i detta syfte segla krigsfartyget/ketchen mot Gaza till sommaren. Och en segeltur om sommaren är ju alltid trevligt. Men syftet är ju ganska otrevligt.

Vad som kan vänta de seglande kan också visa sig vara rätt otrevligt. För det är enligt folkrätten förbjudet att bryta en legitim sjöblockad. Om man försöker detta så kan den som försöker drabbas av ingripanden av motpartens ”krigsflotta” och detta till och med långt från, i detta fallet, Gazas sjögränser. Detta har jag skrivit mera om här.

Det är ju dessutom alldeles klart att Ship to Gazas krigsfartyg gått i den krigförande entiteten Gazas tjänst. Fartyget kan därmed utan vidare uppbringas eller attackeras av Israels flotta var som helst på världshaven och antingen tvingas ge upp eller också – bekämpas.

Jag rekommenderar visserligen och definitivt inte att sådan bekämpning sker i svensk hamn. Det skulle nämligen kunna utgöra ett brott mot 13 kap. 3 § brottsbalken – och eventuellt också mot andra lagrum. Men jag skulle å andra sidan inte ha mycket att invända mot om Ship to Gazas krigsfartyg verkligen skulle komma att bekämpas och elimineras någon annanstans. Helst så långt från Gaza som möjligt. Om det inte ger upp alltså. För närvarande tycks krigsfartyget ligga i Nykøbing, Danmark, men det är antagligen brottsligt också med bekämpning där. Fast de kan ju som sagt alltid ge upp …

Det bästa vore alltså om Ship to Gazas krigsfartyg äntligen ger upp sitt patetiska antisemitiska motstånd mot Israels existens. Och seglar till Israel i stället. I fred och som vänner! I stället för att ta risken att bekämpas som fientligt krigsfartyg …

I en länk ovan framgår att krigsfartyget för ”The Red Ensign”, dvs. Storbritanniens handelsflottas flagga. Accepterar verkligen Storbritannien att ett gentemot Israel fientligt krigsfartyg för denna flagga? Accepterar verkligen Danmark att ett sådant krigsfartyg ligger i dansk hamn?

Här är ett foto från länken. Storbritanniens handelsflagga blåser över det antisemitiska krigsfartyget, som för närvarande alltså tycks ligga i Nykøbing, Danmark:

Tillägg 2018-01-15: Nu verkar detta gentemot Israel fientliga krigsfartyg ha tillåtits anlöpa Stenungsund i Sverige! Se länk här.

Varför ingriper inte Kungliga Flottan? Eller Kustbevakningen? Tänker Sveriges regering tillåta detta fartyg att lämna Sverige för att försöka bryta en i det pågående kriget mellan Gaza och Israel av Israel enligt krigets regler utfärdad helt legitim sjöblockad? Om Sveriges regering gör det så har regeringen, dvs. vad jag brukar kalla för den antisemitiska statsledningen, igen tydligt visat att man är just detta. En antisemitisk statsledning. – Redan det att statsledningen tillåtit detta krigsfartyg att anlöpa svensk hamn är en tydlig indikation, ja nästan bevis, på att Sveriges statsledning har inträtt i kriget mot Israel på Gazas sida. Skandal! Igen!

Statsbudgeten år 2018: Förräderiet fortsätter!

För exakt ett år sedan skrev jag här, under rubriken ”Statsbudgeten år 2017: Ett moraliskt och ekonomiskt fallissemang på gränsen till landsförräderi”. Såvitt jag då kunde finna uppgick

[u]tgifterna för försvaret av svenska medborgares liv, frihet och egendom … till cirka 88,5 miljarder kronor år 2017.

Utgifterna för bistånd till andra länders medborgares välfärd (samt förvisso även ibland till försvar av deras liv och frihet) [uppgick] till cirka 136,3 miljarder kronor år 2017.

Min reflektion var då, för ett år sedan, följande:

Den svenska nuvarande statsledningen har följaktligen inför nästa år 2017 reserverat mera – 47,8 miljarder mera – av de svenska skattebetalarnas pengar till icke-svenskar än till försvaret av svenska medborgares liv, frihet och egendom.

47,8 miljarder kronor är dessutom mer än vad man anslagit till Sveriges militära försvar enbart. Om den nuvarande statsledningen hade använt dessa pengar för Sveriges försvar i stället för till bidrag till icke-svenskar hade anslaget till Sveriges försvar kunnat mer än fördubblas!

Hur ser det då ut inför nästa år, 2018?

Jag fick för inte så länge sedan ett pressmeddelande från Migrationsverket där verket skrev följande: ”Under 2017 kommer Migrationsverket ha betalat ut 26,6 miljarder kronor i statlig ersättning för asylsökande till kommuner och landsting”.

Anslaget till Sveriges försvar under år 2017 var ca 46,1 miljarder. Nyss nämnda statliga utgifter för asylsökande till kommuner och landsting år 2017 utgjorde alltså ca 57 procent av de budgeterade utgifterna för försvaret!

Är det verkligen rimligt att så mycket av skattebetalarnas pengar ska avdelas till utgifter för att ta emot icke-svenskar i Sverige? Vore det inte bättre att använda dessa pengar till Sveriges försvar? Inte minst emedan alltför många av dessa icke-svenskar tycks ha för avsikt att angripa svenska myndigheter (t. ex. polis, brandkår och räddningstjänst) och därmed de institutioner som svenskarna byggt upp för sitt försvar och välstånd. Inte minst det militära försvaret.

Så kan man rimligen tycka. För ett år sedan skrev jag även följande:

Är det inte konstigt att statsledningen vill betala avsevärt mera pengar till stöd för icke-medborgare, icke-svenskar än till försvaret av svenskarnas och svenska medborgares liv, frihet och egendom? Även om stöd och bistånd till icke-svenskar naturligtvis inte ska avskaffas uppstår ändå frågan om det inte borde vara tvärtom: Mer till svenskar än till icke-svenskar?

Mer till svenskar än till icke-svenskar var alltså min önskan för ett år sedan. Hur har det då gått? Hur mycket av svenska statens budget används år 2018 till icke-svenskar jämfört med svenskar och jämfört med förra året?

Enligt mina beräkningar, utgående från respektive års statsbudget, kan jag då konstatera, att de budgeterade utgifterna för Sveriges försvar och rättsväsende har ökat med 12,4 procent från 2017 till 2018. Här är länk till 2018 års budget, som tyvärr är mycket mera svåröverskådlig än budgeten från 2017 – jag har en aning om varför …

Men de budgeterade utgifterna till icke-svenskar och icke-medborgare i Sverige och utomlands har dock, enligt mina beräkningar, under tiden 2017-2018 tyvärr ökat med ännu mer, nämligen 13,9 procent.

Detta innebär såvitt jag kan förstå att Sveriges statsledning från år 2017 till 2018 ökat sina utgifter till icke-svenskar med cirka tolv (12) procent! (13,9/12,4=1,12)

Sveriges statsledning har alltså, tvärtemot min önskan för ett år sedan och under ett år, förändrat andelarna av statsbudgeten till nackdel för svenskarna och till fördel för icke-svenskarna. – Man kan då fundera på om en sådan statsledning rimligen bör kallas ”svensk”?

Jag återkommer inom kort till den exakta statistiken, men nöjer mig för närvarande med att önska alla ett

Gott Nytt år!

Tillägg 2018-01-01: Här är de exakta siffrorna.

Uo 2017 2018 %
Uo 6 Försvar 46 128 276 000 53 835 520 000 16,7
Uo 4 Rättsväsendet 42 466 641 000 45 766 783 000 7,7
Summa 88 594 977 000 99 602 303 000 12,4
Uo 2017 2018 %
Uo 7 Internationellt bistånd 34 990 005 000 42 985 209 000 22,8
Uo 8 Migration 32 580 319 000 15 748 230 000 -51,7
Uo 13 Nyanlända invandrares etablering 32 162 956 000 50 041 831 000 55,5
Uo 25 Stöd med anl. av flyktingsituationen 7 000 000 000 7 000 000 000 0
Uo 27 Avgifter till EU 29 586 308 000 39 510 631 000 33,5
Summa 136 319 588 000 155 295 883 000 13,9

Stefan Löfven: ”Det är inte okej i Sverige med antisemitism” – men tydligen helt ”okej” i ”Palestina”!

Den nuvarande svenska antisemitiska statsledningens dubbelspel tar sig nya uttryck hela tiden. Citatet i rubriken ovan är hämtat från en intervju med Löfven i Judisk Krönika nr 4/2017, som även kan läsas här.

Intervjun tycks ha skett den 16 november, dvs. före president Donald Trumps erkännande den 6 december av Jerusalem som Israels huvudstad. Trump sade också följande, vilket många inte tycks ha uppmärksammat – eller velat uppmärksamma:

This decision is not intended, in any way, to reflect a departure from our strong commitment to facilitate a lasting peace agreement. We want an agreement that is a great deal for the Israelis and a great deal for the Palestinians. We are not taking a position of any final status issues, including the specific boundaries of the Israeli sovereignty in Jerusalem, or the resolution of contested borders. Those questions are up to the parties involved.

Detta erkännande betecknar utrikesminister Margot Wallström emellertid som ”katastrofalt”. Hon citeras välvilligt av Hamas vars enda syfte är att genom angreppskrig utplåna Israel och judarna. I ett annat uttalande säger hon dock märkvärdigt nog så här: ”Alla slutstatusfrågor, inklusive Jerusalems status som framtida huvudstad för båda stater, måste lösas genom förhandlingar parterna emellan, och inte genom unilateralt agerande av parterna eller andra”. – Det är klart att om man vill komma överens – om fred och om Jerusalem och andra frågor – så måste parterna förhandla. ”Dessa frågor [måste lösas] av de inblandade parterna”, som Trump sade.

Värt att notera är här, att vare sig Wallström eller någon annan tyckte att det var någon katastrof när Ryssland redan i april i år dels uttalade sitt stöd för tvåstatslösningen, dels att man ”betraktar västra Jerusalem som Israels huvudstad”. Varför är det ett så stort problem när USAs president säger i princip samma sak?

Det framstår alltså inte som att Wallströms och Trumps (och Rysslands) uppfattningar i frågan är så katastrofalt olika. Både Wallström och Trump anser att parterna måste förhandla om Jerusalems status. Det anser parten Israel också. Tyvärr är det uppenbart att motparten ”Palestina” avser utplåna Israel. De vill inte alls förhandla om fred med Israel. Den enda fred de eftersträvar är en fred utan Israel …

Wallström och Sveriges nuvarande antisemitiska statsledning har således erkänt den likaledes antisemitiska och antisionistiska entiteten ”Palestina” som stat. En entitet som i strid med FN-stadgan vill utplåna en annan stat, i stället för att leva tillsammans som ”goda grannar”. Wallström har således hemfallit till just det unilaterala agerande ”av … andra” som hon, när det utförs av president Trump, kallar ”katastrofalt” …

Katastrofen i detta sammanhang består alltså rimligen inte i vad Trump eller Ryssland gör och säger, utan i vad Wallström och Sveriges antisemitiska statsledning gör och säger.

En ”palestinsk” våldsbejakande antisemitisk lynchmobb i Stockholm hyllade följaktligen Wallström den 9 december, samtidigt som de hotade med att ”Mohammeds armé ska återkomma” för att ta itu med judarna, som kallades ”apors och svins avkommor”. Se och hör här:

Om aftonen samma dag, den 9 december 2017, attackerades synagogan i Göteborg med brandbomber. Tack och lov skadades vare sig personer eller egendom. Två misstänkta häktades. Deras ursprung är, inte alldeles oväntat: ”Palestina”.

Man frågar sig i vilken mån de våldsbejakande gärningsmännen inspirerats av Wallströms katastrofala uttalande? För den våldsbejakande mobben i Stockholm – liknande har inträffat i Malmö – verkade hennes ord uppenbarligen just som inspiration. De säger det ju själva.

Om man därtill lägger att Sveriges nuvarande antisemitiska statsledning inte har några problem med att överösa den antisemitiska entiteten ”Palestina” med svenska skattebetalares pengar, vilka uppenbarligen används för att avlöna antisemitiska våldsbejakande terrorister och folkmördare, och inte heller tvekar att understödja UNRWAs antisemitiska propaganda i ”palestinska” elevers skolböcker, ja då framstår det i alla fall för min del som alldeles uppenbart att Sveriges nuvarande statsledning är antisemitisk. Dessutom är ju ”palestiniernas” parti Fatah rakt av antisemitiskt. Vilket till yttermera visso inte hindrar Socialdemokraterna från att kalla Fatah för deras ”kära systerparti”.

Visst, den antisemitiska statsledningen deltar i diverse manifestationer till stöd för judarna, såsom denna, men mot bakgrund av deras massiva stöd till antisemiterna i ”Palestina”, så är tyvärr det som Löfven säger i Judisk Krönika definitivt inget att ta på allvar.

Tvärtom: Tro honom inte!

Slutligen kan man konstatera att en statlig utredare föreslagit att ”samröre med terroristorganisationer ska förbjudas”. Jojo. Jag har redan tidigare med som jag själv tycker någorlunda säkerhet antagit att Sveriges förutvarande borgerliga, men tyvärr i detta avseende också antisemitiska statsledning är brottslig på grund av att man finansierade den ”palestinska” terrorn mot judarna i Israel. Den nuvarande till största delen socialdemokratiska, men i dess helhet antisemitiska, statsledningen har inte visat någon som helst vilja och förmåga att avsluta denna ekonomiska brottslighet. Tvärtom!

Not: Sverigedemokraterna anser att Sveriges ambassad bör förflyttas till Jerusalem, precis som Trump anser att USAs ambassad ska förflyttas dit. Det har de mycket rätt i. Sverigedemokraterna har dessutom inte någon som helst skuld i tidigare svenska borgerliga och nuvarande statsledningars brottsliga finansiering av terrorn och folkmordet som ännu i denna dag utgår från ”Palestina”. Det hedrar dem – åtminstone i denna del!

Israel, judarna och Sverigedemokraterna

Jag bevistade en konferens i helgen, där bland andra Israels nye ambassadör till Sverige, Ilan Ben Dov, deltog. Här ett foto som jag tog med ambassadören till vänster och tolken, Michael Cohn, till höger.

Ilan Ben Dov

Ambassadören berättade att israeliska ambassaden har kontakter med samtliga svenska riksdagspartier utom Sverigedemokraterna. Några konkreta exempel på varför kontakter med just detta parti inte sker, det gavs inte. I stället talade ambassadören i allmänna ordalag om partiets ”högerextremism” och ”antisemitism”.

Ett konkret exempel på varför ambassadören kanske borde ompröva denna ståndpunkt är, att Sverigedemokraterna var först bland svenska riksdagspartier med att påyrka att ”Sverige” bör avbryta allt ekonomiskt bistånd till den antisemitiska entiteten ”Palestina” intill dess ”Palestina” slutat med att, bland annat med hjälp av detta svenska bistånd, t. ex. ge pensioner till ”palestinska” terrorister och judemördare. Samt t. ex. slutat med sin uppvigling, inte minst i ”palestinska” skolor, till fortsatta judemord och till att utplåna den judiska staten Israel.

Kristdemokraterna har senare i Sveriges Riksdag intagit exakt samma hållning som Sverigedemokraterna: Biståndet till ”Palestina” skall ovillkorligen upphöra intill dess ”palestinierna” gjort om och gjort rätt. Övriga riksdagspartier fortsätter i huvudsak med sin naiva inställning att om inte ”Palestina” gör si eller så, så kommer biståndet eventuellt att upphöra. Sverige- och Kristdemokraterna är mer rakryggade: Först upphör biståndet, sedan är det upp till ”palestinierna” att göra bättring. Därefter kan biståndet eventuellt återupptas.

Nå, på den där konferensen så gjordes också gällande, dock icke av ambassadören, att Sverigedemokraterna inte kan litas på för att man är emot kosherslakt.

Detta är naturligtvis mycket problematiskt utifrån strikt observant judisk ståndpunkt. Än mer problematiskt vore det dock enligt min ringa och förvisso mera sekulära mening om ”Palestina” och dess antisemitiska anhang skulle lyckas utplåna den judiska staten Israel och dess judiska befolkning. För övrigt förbjöds kosherslakt – shechita – i Sverige lång tid innan Sverigedemokraterna satt i Sveriges Riksdag. Dvs. av helt andra partier än Sverigedemokraterna. Detta förbud beslutades nämligen i Sverige år 1937 – och i Nazityskland år 1933. Det är ännu gällande – åtminstone i Sverige. Vad Sverigedemokraterna motionerade om var, att också förbjuda import av kosherslaktade djur.

Mot bakgrund av att antisemitism enkelt kan spåras också i de flesta andra riksdagspartier än Sverigedemokraterna, t.ex. i de partier som år 1937 förbjöd kosherslakt, framstår ambassadörens uttalande som mera diplomatiskt och politiskt korrekt än verkligt faktabaserat. Fast annat kan förvisso inte förväntas av en ambassadör, som har att agera bland annat utifrån det som från tid till annan uppfattas som just ”politiskt korrekt”.

Vad vi alla bör verka för är väl därför att våra respektive ståndpunkter baseras på fakta i stället för på det politiskt korrekta.

Här är resultatet av Sentios senaste faktabaserade opinionsmätning – som säkert ändå anses vara politiskt inkorrekt i vida kretsar:


Källa.

Artikeln har redigerats 2017-11-13.

Ärketerroristen/antisemiten Leila Khaled från PFLP har nyligen tillåtits tala i Europaparlamentet

EU-parlamentarikern, tillika ordföranden i Vänskapsförbundet Sverige-Israel, Lars Adaktusson skriver om denna kalamitet i sin blogg:

Häromveckan inbjöd partigruppen GUE/NGL, som samlar allehanda kommunister och vänsteraktivister och där bland annat det svenska vänsterpartiet ingår, palestiniern Leila Khaled att tala i Europaparlamentet.

Leila Khaled är medlem i den av EU terrorklassade organisationen PFLP och deltog själv i flera uppmärksammade flygplanskapningar på 60- och 70-talen. Under sitt anförande i Europaparlamentet hann hon med att både försvara och glorifiera terrorhandlingar och att fälla grova antisemitiska uttalanden (bland annat genom att jämföra Israel med Nazityskland).

Nåja, kapningarna var nog ”endast” två, inte ”flera”, men två är illa nog. Att hennes uttalanden var antisemitiska framgår dock tydligt och klart:

Som du ser och hör jämställer Khaled å ena sidan det som sionisterna påstås göra i ”Palestina” med nazisternas Holocaust. Hon säger också att det inte ska få finnas en enda sionist kvar i ”Palestina”. Å andra sidan tycker hon uppenbarligen att det som nazisterna gjorde var rätt, emedan hon avser utföra precis samma utrotning och fördrivning av sionisterna från ”Palestina” som nazisterna gjorde under Holocaust! Ett tydligt tecken på detta är att hon hyllar mördaren i Har Adar, och kallar honom ”martyr”. Hon hyllar således en judemördare i EU-parlamentet, detta samma dag som morden genomfördes, nämligen den 26 september 2017. Hon mottas av applåder!

Att en sådan inbiten och förstockad antisemit och ärketerrorist tillåts tala i EU-parlamentet och där framföra sina antisemitiska diatriber, är inget mindre än en skandal!

Men: Detta möts som sagt av applåder – i EU-parlamentet! Av allt att döma inte minst av partigruppen GUE/NGL ”där bland annat det svenska vänsterpartiet ingår”.

Vilket då utgör ytterligare en stark indikation på att Vänsterpartiet är just så antisemitiskt och antisionistiskt som alla andra extremister, oavsett om de kallar sig nazister, islamister eller kommunister. Eller i detta fall ”Vänsterpartiet” …

Slutligen är det svårt att förstå vad Khaled egentligen har med saken att göra, åtminstone utifrån vad som sannolikt borde vara hennes medborgarskap. Hon uppges visserligen vara född i Haifa, men av libanesiska föräldrar. Därmed knappast en person som saknar hemland. Såvitt jag förstår bör hon nämligen därmed vara medborgare i just Libanon, och kan följaktligen sluta tramsa/tjafsa om att återvända till ”Palestina”. Hennes hemland är ju just Libanon!

Fast antisemitismen och antsionismen saknar hemland. Den är tyvärr universell och måste därför bekämpas överallt, alltid. Även i EU-parlamentet och i Vänsterpartiet – bara för att ta två exempel …

Länkar: The Times of Israel; Mera om Har Adar-morden: Fatah uttalar sig så här: ”The Fatah Movement, Jerusalem district, Beit Surik branch, mourns the death of its heroic Martyr Nimr Mahmoud Ahmed Al-Jamal”. Heroiskt att mörda judar/israeler alltså.



Göteborg idag: Hammaren och skäran är tillåten – hakkorset förbjudet

Jo, jag stod ju idag därnere vid Gamla Ullevi för att efter bästa förmåga försöka förhindra nazistiska angrepp mot synagogan. Dessbättre kom nazisterna aldrig så långt, så min förmåga sattes aldrig på prov – denna gången.

Innan jag anlände till närheten av Gamla Ullevi spatserade jag över Heden. Här är vad jag såg:

Kommunistiska partiet

Som du också ser var det hundratals människor som av allt att döma inte hade några som helst problem med att ställa sig under detta partis fana – med hammaren och skäran …

Detta är nog lite jobbigt tycker jag, nämligen eftersom kommunisterna under hammaren och skäran har mördat miljontals fler människor än vad nazisterna gjorde. Vilket framgår här:

Kommunistiska partiet
Källa

Nazisternas brott är så klart mycket vidrigare än kommunisternas. För enligt nazisterna skulle/ska varenda jude dö – utan pardon. En gång jude, alltid jude.

Kommunismen menar för sin del att det går an att slippa mördas, blott man blir kommunist. Det finns där alltså en liten möjlighet att anamma kommunismen för att slippa dö. Men enligt nazismen finns ingen återvändo för är man jude ska man dö.

Nåja, det historiska resultatet av allt detta återges i bilden ovan. Det är nog bara därför att judarna är färre än antikommunisterna som de har dödas i färre antal än antikommunisterna.

Jag återkommer då slutligen till frågan varför hammaren och skäran får exponeras över Heden i Göteborg idag. Samtidigt som exponeringen av hakkorset är förbjuden. Hammaren och skäran är ju, har det visat sig, symbolen för det värsta folkmord som mänskligheten någonsin – nåja, i vart fall under 1900-talet – skådat!

Ja det var frågan …

Uppdatering 2017-10-02: Överlevaren Michael Ben-Menachem uttalar sig i Göteborgs-Posten som följer:

– Jag har ju upplevt två terrorvälden. De talar så mycket om nazisterna, på tv och i tidningarna. Den andra terrorn [dvs. Stalins terror] talar man ganska lite om i Sverige, men jag tycker att det bara är gradskillnad mellan dem, säger han. —

Han säger att båda bygger på samma typer av lögner och förenklingar.

Han har rätt!

Israelvänliga Sverigedemokraterna ökar ytterligare i augusti: Alltjämt Sveriges överlägset största parti

Detta framgår här:


Källa.

Som jag skrivit många gånger tidigare framstår Sverigedemokraterna som riksdagens mest Israelvänliga parti. Partiet vill med all rätt avbryta allt svenskt bistånd till den antisemitiska entiteten ”Palestina” vars enda syfte är att utplåna den judiska staten Israel.

Noterar dock att riksdagsmannen Mikael Oscarsson (KD), enligt Världen Idag numera ”anser att det svenska biståndet till PA [dvs. ”Palestinska Myndigheten”] måste strypas fram till dess att myndigheten visar att inga pengar går till terrorister och andra våldsuppviglande ändamål”. Det är bra! Kristdemokraterna närmar sig därmed förhoppningsvis Sverigedemokraternas syn på saken.

Biståndsminister Isabella Lövin i den nuvarande antisemitiska svenska statsledningen dementerar dock, enligt samma tidning att svenskt bistånd går till palestinska terrorister och deras anhöriga. Därmed ger hon oss ytterligare bevis för statsledningens antisemitism, för dess brottslighet – det är kriminellt att ge ekonomiskt stöd till terrorism, och för dess faktaresistens.

Ledarskribenten Lukas Berggren ställer, alltjämt i tidningen Världen Idag, den mycket berättigade frågan ”Varför blundar Lövin för palestinsk terrorism?” Han skriver bland annat följande:

Enligt en nyligen publicerad rapport från Jerusalem Center for Public Affairs går motsvarande hälften av PA:s biståndspengar – 344 miljoner dollar (!) – till att avlöna terrorister och deras familjer. Fler än 20 000 palestinska familjer får ersättning för att deras anhöriga har utfört någon form av terrorattentat mot Israel.

Terrorismen är lönsam och de som bekostar den premieras med bistånd från Sverige. Den svenska regeringen försöker komma undan med att hävda att inga svenska biståndspengar går direkt till terroristlöner. Men det är egentligen av underordnat intresse om betalningen går direkt in på terroristernas konto. Så fungerar det förstås inte. Men det intressanta är att svenska biståndspengar går till en regim som de facto avlönar terrorister. Pengar kan nämligen bytas mot pengar. Genom att skicka svenska biståndspengar till PA göder man ett system som både hyllar och avlönar terrorister. Detta är djupt orättfärdigt.

Berggren konkluderar att ”[d]et enda rimliga är att Sverige fryser allt palestinskt bistånd och kräver ett slut på terroristhyllningar, terroristlöner och antisemitisk undervisning”.

Just så! Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och tidningen Världen Idag står tydligen enade i denna fråga. Gott så!

Tillägg 2017-09-06: Jag noterar att även ordföranden i Vänskapsförbundet Sverige-Israel, tillika europaparlamentarikern Lars Adaktusson (KD) ansluter sig till partikamraten Oscarssons och även Sverigedemokraternas samt Världen Idags uppfattning. Så här skriver nämligen Adaktusson i GP: ”Det är nog nu, visa respekt för skattebetalarnas pengar, frys biståndet till palestinska områden tills terrorstödet upphör”. Just så!

Vänskapsförbundet Sverige-Israel, Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och tidningen Världen Idag står tydligen enliga. Biståndet till ”Palestina” ska avbrytas.

Gott så! Mycket gott så!

Försvarsminister Peter Hultqvist förnedrar sig och sin ”regering” – samt inte minst Sveriges folk – genom att inför Sveriges Konung bära en ”palestinsk” förtjänstorden

Jag läser i dagens Nya Wermlands-Tidningen en ledare med rubriken ”Palestinsk belöning”. Den handlar om den numera så omtvistade försvarsministern Peter Hultqvists sannolika faiblesse för att, till skillnad från andra socialdemokratiska potentater, bära ordensutmärkelser. I synnerhet antagligen om de förlänats honom av den antisemitiska entiteten ”Palestina”. Han gjorde det i vart fall den 23 mars 2017 då han var inbjuden av Hans Majestät Konungen till en representationsmiddag på Kungliga Slottet. Här kan du se hans minst sagt dråpliga uppenbarelse vid detta tillfälle:

Minst sagt dråplig emedan ordensband oftast bärs över höger axel, men det finns enstaka undantag, som kanske omfattar ”Palestina”. Men det är värre än dråpligt emedan man inför Sveriges Konung i första hand bör bära svenska utmärkelsetecken, snarare än utländska. Det gjorde han inte alls! Fast Hultqvist har sannolikt inga sådana utmärkelser. Han har alltså sannolikt inte alls utmärkt sig i svensk tjänst. Men han ville alltså i stället utmärka sig i sin ”palestinska” tjänst …

Alltså har han så till den grad utmärkt sig i ”palestinsk” tjänst att han förlänats en ”orden”. Jag har skrivit om detta tidigare. Här ett foto från själva tillfället när utmärkelsen tilldelades honom av ärkeantisemiten Mahmoud Abbas. Utrikesminister Margot Wallström tycks vara mycket nöjd.

Också har utrikesministern Margot Wallström utmärkt sig i ”palestinsk” tjänst så till den grad att hon förlänats en ”palestinsk” militär utmärkelse! Detta har jag också tidigare skrivit om i samma länk. Se foto här:

Wallström har dock såvitt jag vet ännu inte förnedrat sig och sin ”regering” så till den grad att hon burit denna utmärkelse inför Sveriges Konung och – därmed – folk. Detta då till skillnad från Hultqvist.

När det gäller Hultqvist kan man i NWT (länken ovan) läsa att ”han varit djupt engagerad i Palestinafrågan ända sedan han var ung SSU:are. Han drev också på bildande av och blev ordförande för den svensk-palestinska parlamentarikerföreningen”. NWT hänvisar till Dalarnas Tidning, som jag länkar till här.

Där säger Hultqvist som du kan se följande: ”– För mig är det inte alls svårt att ta ställning. Jag är stolt över att ingå i en regering som erkänt Palestina”.

Hultqvist är alltså stolt över att Sveriges ”regering” erkänt en entitet vars uttalade avsikt är att i strid mot FN-stadgan utplåna den judiska staten Israel! Såpass!

Jag noterade också tidigare att Hultqvist skrivit på ett upprop till förmån för den antisemitiska entiteten ”Ship to Gaza”. Som har nära kontakter med den likaledes antisemitiska turkiska entiteten IHH. När ”Ship to Gaza” i egenskap av skeppet ”Mavi Marmara” som vanligt misslyckats med att bryta mot folkrätten genom att bryta Israels helt legitima sjöblockad mot Gaza, ja då hissades i Turkiet denna ”fana”/fanstyg:

Detta antisemitiska och islamonazistiska elände skriver alltså Sveriges nuvarande försvarsminister Peter Hultqvist under på!

Som jag skrivit tidigare finns det fog för ”oppositionen/alliansen” att enbart på grund av Hultqvists tillkortakommanden i anslutning till ”Transportstyrelse-skandalen” alltjämt rikta misstroende mot honom.

Men eftersom han dessutom tycks vara en uppenbar antisemit som till och med har fräckheten att bära en av antisemitismens främsta företrädares främsta utmärkelsetecken inför Sveriges Konung, så har Peter Hultqvist därmed ingenting att göra i svensk statsförvaltning längre. Han har definitivt förverkat sitt förtroende som försvarsminister.

Jag hoppas därför att ”alliansen” ska stå fast i sin avsikt att rikta en misstroendeförklaring mot Peter Hultqvist.

Inga antisemiter i Sveriges regering!

Artikeln har redigerats 2017-08-23.

Hamas’ nya stadgar från i år översatta till svenska: Fortfarande ingen trevlig läsning

Man behöver bara läsa vad som står i artikel 10: ”Jerusalem är Palestinas huvudstad. Dess religiösa, historiska och civilisatoriska status är fundamental för araberna, muslimerna och världen i stort. Dess islamiska och kristna heliga platser tillhör uteslutande det palestinska folket och den arabiska och islamiska ummah. Inte en sten av Jerusalem kan uppges eller överges. De åtgärder som har vidtagits av dem som ockuperar Jerusalem, såsom judaisering, byggande av bosättningar och etablerande av fakta på marken är ogiltiga”.

Men det är knappast någon ”judaisering” som pågår i Jerusalem. Judarna har inte svårt att bevisa sin mångtusenåriga existens där. Vad som i stället pågår är en islamisering, bland annat genom försöken att utplåna och förneka spåren av judarnas långa närvaro.

Eller läs artikel 14: ”Det sionistiska projektet är ett rasistiskt, aggressivt, kolonialt och expansionistiskt projekt som är grundat i att beslagta andras egendom; det är fientligt mot det palestinska folket och mot dess strävan till frihet, befrielse, återvändande och självbestämmande”.

Hela dokumentet finns tillgängligt här. (Översättningen är gjord av mig. Förslag till förbättringar motses gärna.)

Visserligen har de mest islamonazistiska och antisemitiska inslagen utgått jämfört med 1988 års version, som du kan läsa här. Till och med har man infört en passus i slutet av artikel 20 som har fått en del alltför blåögda bedömare att tro att, jo, Hamas önskar fred med Israel. Men jag är skeptisk. Antisionismen är alltjämt glasklar.

Här är hela artikel 20: ”Hamas anser att att ingen del av landet Palestina ska äventyras eller avträdas, oavsett av vilket skäl, omständigheter eller påtryckningar och oavsett hur länge ockupationen varar. Hamas avvisar varje alternativ till den fullständiga befrielsen av Palestina, från floden till havet. Dock anser Hamas att etablerandet av en helt självständig och oberoende palestinsk stat med Jerusalem som dess huvudstad utefter linjerna den 4 juni 1967, med återvändandet av flyktingarna och de fördrivna till deras hem från vilka de utvisades, är en formel för nationell konsensus”.

Hur man ska tolka dessa minst sagt kryptiska ordvändningar i slutet av artikel 20 i ljuset av vad som står i början av samma artikel, ja det framstår för mig som alldeles klart. Hamas avvisar ju varje alternativ till den fullständiga ”befrielsen av Palestina, från floden till havet”, står det ju i början. Det är klartext. Resten är trams. Inget Israel på ”palestinsk” mark. Alltjämt är det från Hamas fråga om antisemitism, antisionism och islamonazism. Den gamla vanliga visan alltså, om än i mera förtäckta ordalag.

Så här hette det år 2006. Jag tror inte de har förändrat sitt sinnelag så värst mycket sedan dess, oavsett vad de skriver i sina stadgar:

Riksdagens motstånd mot Sverigedemokraterna tycks vara viktigare än Sveriges säkerhet

I ljuset av Decemberöverenskommelsens mörker och av den anda som tyvärr alltsedan dess präglat Sveriges ”statsledning” och ”opposition”, och som går ut på att närmast till varje pris ta avstånd från Sveriges enligt senaste sentiomätning största parti, nämligen Sverigedemokraterna, framstår dagens politiska spel kring vilka statsråd som ska avgå eller ej närmast som en logisk följd av detta avståndstagande.

Det är också den logiska följden av att inget riksdagsparti – utom möjligen Sverigedemokraterna – verkligen vill ta ansvar för Sveriges säkerhet. I stället ägnar man sig från ”oppositionens” sida åt att (vilja) rikta misstroendeförklaringar mot enskilda statsråd i oklart politiskt syfte. Enskilda statsråd har säkerligen brustit i ansvar. Två har fått avgå. Nu återstår frågan om försvarsministern också ska avgå. Stefan Hedlund skriver vältaligt i SvD att misstroendet borde ha riktats mot statsministern själv.

Men om nu ”oppositionen” eller ”alliansen” är så besjälade av att rikta misstroendeförklaringar, så kan jag upplysa om att denna ”allians” tillsammans med Sverigedemokraterna har majoritet i Sveriges riksdag. De kan alltså enkelt förpassa hela regimen Löfven till historiens skräphög när som helst. Det hade man kunnat göra redan i samband med senaste riksdagsval. Det hade medfört att dagens situation inte alls uppstått. (Fast vad den regeringen i stället gjort är ju ingen som vet.)

Men eftersom Sverigedemokraterna, Sveriges största parti, är paria bland övriga riksdagspartier, och eftersom motståndet mot Sverigedemokraterna tydligen är viktigare än omsorgen om Sveriges säkerhet, har vi hamnat i denna situation.

Två statsråd av de tre som ”alliansen” ville avsätta har alltså fått gå. Innan dess var det tal om att extrainkalla riksdagen för misstroendevotum. Men när ändå ett av de tre statsråden sitter kvar så är det plötsligt inte så bråttom. Det räcker att fixa detta i ordinarie riksmöte till hösten tycks ”alliansen” anse. Möjligen var det alltså inte ens från början så viktigt alls – att avsätta försvarsminister Peter Hultqvist.

Hur kan det vara på detta vis? Om ”alliansen” beslutat sig för misstroendeförklaring mot tre ministrar och extrainkallat riksdagen i detta syfte, så blir detta syfte väl inte mindre angeläget för att statsministern i vad jag skulle säga vara trots mot Regeringsformen ändå beslutat att ha kvar en av dessa ministrar? Enligt mitt sätt att se medför statsministerns trots att det blir ännu mera angeläget att snabbt kalla in riksdagen.

Men istället verkar ”alliansen” vika ned sig. Detta visar att ”alliansen” brister i fasthet och konsekvens och i stället ger utrymme för regimen Löfven att än mer äventyra Sveriges säkerhet.

Allt detta bara för att man inte vill samarbeta med Sverigedemokraterna. Som sagt: Sveriges säkerhet är uppenbarligen för de flesta riksdagspartier en fråga som är helt underordnad det allt övergripande syftet att inte samarbeta med Sveriges största parti Sverigedemokraterna. Kosta vad det kosta vill.

Som svensk patriot är min uppfattning att denna prioritering närmast är att beteckna som landsförräderi!