Lennart Eriksson

Denna blogg drivs av Lennart Eriksson, som också har skrivit nästan alla hittills över 1400 inlägg. Läs mer under rubriken "Om Sapere Aude!" ovan - och observera även följande:

Nemo me impune lacessit

Sagt om Sapere Aude!

"Sapere Aude är en av Sveriges bästa bloggar!" - Läst på Facebook 2014-01-26

"Modigt. Provocerande. Intressant." - E-post 2014-08-27

"Lennart Eriksson … hjälten på Migrationsverket" - E-post 2015-08-15

Kommentarer

Arkiv

Kategorier

Kalender

december 2019
M T O T F L S
« nov    
 1
2345678
9101112131415
16171819202122
23242526272829
3031  

Enter your email address:

Delivered by FeedBurner

Bör vi, som Radiohjälpen ber oss, skänka pengar till islamonazisterna i Gaza?

Mitt svar är entydigt nej, men Radiohjälpen har en annan syn på saken. De genomför just nu en kampanj, som du säkert inte undgått, där vi uppmanas skänka etthundra kronor var eftersom ”den humanitära situationen i Gaza förvärras dagligen”.

Det var ju tråkigt att höra. Jag hade varit beredd att hjälpa till a) om det vore så att befolkningen i Gaza inte hade haft någon skuld till att deras situation är som den är, och b) först sedan befolkningen i Gaza avslutat sitt anfalls- och utplåningskrig mot Israel. Men tyvärr bär befolkningen i Gaza (inte alla av dem men tillräckligt många) till etthundra procent skulden till sitt eget elände. Orsaken till deras lidande är nämligen att de börjat skjuta raketer från Gaza. Att de gjorde det måste de själva ta ansvaret för, ingen annan. Om de inte hade börjat skjuta hade de inte behövt lida nu.

Ett ekonomiskt stöd till befolkningen i Gaza, som då Radiohjälpen förespråkar, lär inte leda till att befolkningen kommer på andra tankar och slutar skjuta raketer mot Israel. Tvärtom kommer varje krona som skänks till Gaza att stärka Hamas förmåga att bedriva sitt anfalls- och utplåningskrig mot Israel genom att skjuta raketer mot Israel, detta oavsett var just dina pengar används. Därmed kommer befolkningen i Gaza att på nytt och på nytt dra på sig nytt elände. Det finns ingen rimlig anledning att stödja något sådant.

Det enda som i detta sammanhang kan stödjas är att kraftfullt och beslutsamt slå ut det islamonazistiska Hamas en gång för alla. Men det är det tyvärr ingen som tänker göra, inte ens Israel. Fast Israel har ju sin dödsfiende mer eller mindre i knäet; du och jag behöver inte göra de existentiella överväganden som Israel måste göra, för det är ingen som ovillkorligen ”no matter what” tänker döda dig och mig och utplåna Sverige. Inte än i alla fall …

Radiohjälpen säger att de inte idag kan

säga exakt vilka organisationer som får medel men organisationer som redan idag arbetar i området är t ex Diakonia, IM, Röda Korset, Rädda Barnen, Islamic Relief och Svenska kyrkan. … Vi arbetar bara med organisationer som vi känner till sedan tidigare och som har erfarenhet av humanitärt bistånd i regionen. Organisationerna är helt transparenta och arbetar inte i det fördolda. De har alla nödvändiga tillstånd av israeliska och palestinska myndigheter och samarbetar nära med FN:s organ för palestinska flyktingar, UNRWA.

Källa (pdf).

Man skriver vidare följande:

Till grunderna för det humanitära arbetet hör, att det skall vara behovsbaserat samt att aktörerna skall präglas av humanitet, opartiskhet, neutralitet och oberoende. Med humanitet avses att mänskligt lidande bör avhjälpas varhelst det uppstår. Med opartiskhet avses att det humanitära biståndet skall utgå från nödlidande människors behov, och utan åtskillnad pga. andra faktorer såsom kön, folkgruppstillhörighet, religion eller politisk åskådning. Med neutralitet avses i detta sammanhang att det humanitära biståndet och humanitära aktörer inte får ta ställning i väpnad konflikt eller politiskt betonade meningsmotsättningar där en humanitär biståndsinsats genomförs. Med oberoende avses oavhängighet från de icke-humanitära hänsyn som givande, mottagande eller andra parter kan ha i förhållande till den kris där humanitärt bistånd genomförs.

Op cit.

För det första: Påståendet att samarbetspartnern Svenska kyrkan skulle vara opartisk faller på sin egen uppenbara orimlighet. Jag tänker inte ens ge några bevis för att så är fallet. Saken är notorisk!

Vidare: UNRWA samarbetar mycket nära med Hamas. UNRWA har till exempel tillåtit Hamas att lagra vapen i sina skolor i åtminstone tre kända fall, och i åtminstone ett fall har man överlämnat vapnen till Hamas! Någon opartiskhet eller oberoende från Hamas är det därmed inte alls tal om vad UNRWA beträffar.

En hundralapp till Radiohjälpen riskerar alltså att hamna i den allt annat än opartiska och oberoende organisationen UNRWAs händer.

Att Diakonia skulle vara opartiskt, motsägs bland annat av att deras generalsekreterare Bo Forsberg är en av undertecknarna av en debattartikel i DN som jag tidigare skrivit om och som är en enda lång anklagelseakt mot – Israel. Inte någonstans i artikeln (utom möjligen mot slutet och i mycket korta och förtäckta ordalag) anser man att den anfallande parten, Hamas, bär någon som helst skuld till sin egen civilbefolknings lidande.

En hundralapp till Radiohjälpen riskerar alltså att hamna i den allt annat än opartiska organisationen Diakonias händer. Den riskerar också att hamna i alla de andra nyssnämnda organisationers händer, som genom att verka i Gaza fördröjer den avgörande slutstriden, och som därigenom kommer att tillfoga civilbefolkningen i Gaza ett än större lidande. De tror visserligen att de gör gott, men som Nietzsche sade: ”Den skada de goda gör, är den skadligaste skadan”. – Samtidigt menar Radiohjälpen, väl att märka, att de inte kan ”säga exakt vilka organisationer som får medel”. Inga garantier för att dina pengar hamnar ens hos de ovan angivna organisationerna, alltså!

Tecknaren ”Dry Bones” har också genomskådat allt detta. Hans teckning från idag ser ut så här:


Källa.

”Be good now!” Javisst, men var inte dumsnäll. Skänk inga pengar till de islamonazistiska terroristerna i Gaza, vare sig direkt eller indirekt. Låt dem själva reda ut den situation som de försatt sin civilbefolkning i.

Länk: Uppmaning att inte ge pengar till UNRWA i New Republic.

Vad Israelen gör när han får en fluga i kaffekoppen

Jag återger härnedan en ganska rolig historia, som man kan läsa på många andra ställen på internet, men hittills ingenstans ännu på svenska vad jag vet. Så här kommer mitt försök till översättning:

Alltså: Vad händer när man får en fluga i sin kaffekopp? Det finns olika sätt att agera:

Italienaren kastar bort koppen och gör sönder den, samt går förbannad därifrån.

Tysken diskar koppen omsorgsfullt, steriliserar den, och kokar en ny kopp kaffe.

Fransmannen tar bort flugan och dricker upp kaffet.

Kinesen äter upp flugan och kastar bort kaffet.

Ryssen dricker upp kaffet tillsammans med flugan, eftersom den var gratis.

Israelen säljer kaffet till Fransmannen, säljer flugan till Kinesen, säljer koppen till Italienaren, dricker en kopp te och använder resten av pengarna till att uppfinna en anordning som förhindrar flugor från att falla ned i kaffekoppar.

Palestiniern ger Israelen skulden för att flugan hamnade i kaffekoppen, protesterar hos FN och kallar det en aggressiv handling, får ett lån från EU för att köpa en ny kaffekopp, använder pengarna till att köpa sprängmedel och spränger sedan kaféet där Italienaren, Fransmannen, Kinesen, Tysken och Ryssen alla försöker att förklara för Israelen att han borde ge bort sin tekopp till Palestiniern.

Detta är som sagt bara en rolig historia, inget annat.

Undrar vad ”Svensken” skulle ha gjort. För att inte tala om ”Bellman” …

Välkomna med förslag 🙂

Hamas-”minister”: Hälften av ”palestinierna” kommer från Egypten, hälften från Saudi-Arabien

Det är Hamas ”inrikes- och säkerhetsminister” Fathi Hammad som uttalar sig så. Året är 2012. Han talar också om att befolkningen i ”Palestina” även består av jemeniter. Men han tycks inte anse att denna befolkning i någon mån skulle bestå av ”palestinier”. Nej, alla är de från Egypten, Jemen och Saudi-Arabien. Se och hör:

Men vad då med det så vittberömda så kallade ”palestinska folket”? Hammad berör detta eventuella folk närmast i förbigående. Vad han fokuserar på är att ”araber” från olika håll församlat sig i ”Palestina”. Precis som judar gjort, förresten. Judarna har dock kommit tillbaka dit skulle jag tro; araberna har till största delen bara kommit.

En tidigare PLO-potentat Zahir Muhsein uttalade sig på 1970-talet på följande sätt:

Det palestinska folket existerar inte.

Skapandet av en palestinsk stat är bara ett sätt att fortsätta vår kamp mot staten Israel för arabisk enighet. I verkligheten finns det ingen skillnad mellan jordanier, palestinier, syrier och libaneser. Det är bara av politiska och taktiska skäl vi talar om existensen av ett palestinskt folk, eftersom det arabiska nationella intresset kräver att vi hävdar existensen av ett särskilt palestinskt folk mot sionismen. Jordanien, som en suverän stat med definierade gränser, kan av taktiska skäl inte ställa krav på Haifa eller Jaffa, medan jag som palestinier tveklöst kan kräva Haifa, Jaffa, Beer-Sheva och Jerusalem. Men i det ögonblick vi återtar hela Palestina, kommer vi inte att vänta en minut med att återförena Palestina och Jordanien.

Hamas-”ministerns” uttalande ligger väl i linje med detta.

Talet om att det existerar ett reellt palestinskt folk förefaller således ganska grundlöst. Åtminstone om man frågar PLO och Hamas. Och de om några borde väl veta?

”Vi ska ta över världen”

Så sjunger Laleh i ”låten” ”Goliat”. Ett utdrag ur texten lyder så här:

vi sa: vi ska ta över
vi ska ta över världen
vi ska bli stora
vi ska bli mäktiga, ha ha
Källa.

Just denna sång kan du lyssna till här, nämligen mot slutet av ett radioprogram utsänt av P4 Dokumentär, som kallas ”Konvertiten”. Jag hade det tvivelaktiga nöjet att lyssna till detta program i P4 Värmland idag mellan kl 11-12 ca.

Programmet handlar om en svensk kvinna som konverterat till islam. Man får höra mycket om hennes väg dit, men inte mycket om hennes egentliga bevekelsegrunder, mer än att islam handlar om ”ödmjukhet”. Tydligen har hennes syster, som vad det verkar gift sig med en muslim, konverterat före henne. Man får inte veta mycket om orsaken till systerns konvertering heller. Det krävs för övrigt inget aktivt agerande från en kristen kvinna som gifter sig med en muslimsk man för att övergå till islam; en sådan kvinna blir enligt den islamiska lagen muslim ipso facto i och med att själva äktenskapet ingås.

Vad som då blir lite störande är när ett musikinslag i programmet utgörs av just den ”låt” vars text jag delvis återgav ovan. En annan del av texten handlar om att ”vi ska slåss” mot ”Goliat”, vem nu denne är. Enligt Bibeln (1. Sam 17:4) tillhörde i alla fall den bibliske Goliat det ”folk” som numera kallar sig ”palestinier”, dvs. ”filistéerna”, men jag kan inte tänka mig att en muslim skulle vilja ta över världen genom att besegra en ”palestinier”.

Att vilja ta över världen, det är det ju hursomhelst många muslimer som vill, nämligen dem som jag och många med mig kallar islamister. ”Ödmjukhet” är knappast något som kännetecknar dem.

Något slags islamistiskt övertagande av världen genom att slåss måste man väl då rimligen utgå från att ”Konvertiten” i all hennes ”ödmjukhet” syftar till. Varför annars spela denna sång? För vem/vilka andra om inte islamisterna är det annars som sången syftar på (givet programmets kontext)?

Om det syftar på någon annan/några andra, är det synnerligen smaklöst att i en värld där islamisterna just försöker överta Israel (Hamas), Syrien och Irak (IS), Norra Nigeria (Boko Haram) och, som det heter i visan, ”ta över världen”, spela en sådan här visa i ett program som handlar om en kanske alldeles oförvitlig konvertit. För man får tro på vad man vill, men man får inte försöka påtvinga andra sin tro, vare sig genom ”att slåss” eller på något annat sätt.

En islamist i Sverige uttalar sig: ”Vi kommer att ta Sverige och hela Europa”

En film från Torbjörn Jerlerups blogg:


Källa.

Som du ser och hör säger islamisten tydligen följande: ”Jag kollade på quran verser som du bad mig… o alla verser är rätt. Det står att vi ska döda/strida tills den sista dagen i våra liv, vi kommer strida i Sverige o överallt tills vi säger La ilahailla allah. Vi kommer ta Sverige o hela Europa.”

Överallt, var det ja. Inte bara Sverige och ”hela Europa” utan även resten av världen – inklusive Israel …

Sådan är islamismen.

Länkar: Al Hayat TV (arabiska), Al Hayat på Wikipedia.

Om det totala krigets konsekvenser i Berlin år 1945 och i Gaza idag – är det någon skillnad?

Den islamonazistiska terrororganisationen Hamas i Gaza använder i sitt folkrättsvidriga angreppskrig mot Israel för närvarande sin egen civilbefolkning som ”mänskliga sköldar”, samt använder dessutom skolor, moskéer och sjukhus som förvaringsplatser och utskjutningsramper för raketer, alternativt som kommandocentraler. Tom. finns uppgifter om att Hamas-terroristerna använt sina egna bostäder för sådana ändamål. Läs bland annat här och här.

I och med att dessa faciliteter används i militära syften, är de inte längre skyddade objekt enligt folkrätten. De är tvärtom legitima mål. Även den civilbefolkning som man använder! Detta oavsett vad antisemiterna, såsom t.ex. ”Palestinas” ”ambassadör” påstår! Det finns heller ingenting ”oproportionerligt” i att angripa militära mål, detta oavsett om de tidigare utgjort civilbefolkning eller moskéer, skolor och sjukhus. Det viktiga är att det gör de inte längre!

Varje skola eller moské som förvarar raketer är alltså ett legitimt mål. Varje bostadsområde varifrån raketer avskjuts är också ett legitimt mål. Varje sjukhus som används som kommandocentral är ett legitimt mål. Varje individ av civilbefolkningen som används som ”mänsklig sköld” är ett legitimt mål.

Att det är Hamas som bär skulden för att allt detta hänt, och som därigenom åstadkommit ”det totala kriget”, det står alldeles klart, rimligen även för den som tidigare kan ha tvivlat.

Att Hamas därigenom, och genom att vägra kapitulera inför övermakten, förstört sin egen infrastruktur och dödat sin egen civilbefolkning, det är nog också ganska klart.

Som de islamonazister de är, agerar de på samma sätt som nazisterna i Tyskland under det Andra världskriget.

Adolf Hitler använde sin egen befolkning som kanonmat, precis som Hamas gör nu. Han vägrade också att kapitulera inför övermakten.

Strid i bebyggelse är, skulle jag tro, nästan den svåraste utmaning en armé kan ställas inför. Det är den utmaning som Israels försvarsmakt just nu står inför. Låt oss då minnas, att det är Hamas som har valt att förlägga striden just till bebyggelsen i Gaza, inte Israel. Precis som Adolf Hitler och Nazi-Tyskland, inte de allierade, valde att förlägga slutstriden i det Andra Världskriget i Europa just till Berlin, en stad som onekligen bestod av just ”bebyggelse”.

Nazisten Adolf Hitler, vars handgångne man Joseph Goebbels utropade ”det totala kriget”, vägrade att kapitulera den gången, precis som islamonazisterna i Hamas vägrar att göra det nu. Det ledde för angriparen Nazi-Tysklands del till att Berlin förvandlades till en ruinhög. Tyska män, kvinnor och barn dog i parti och minut. Men demokratin segrade till slut. (Låt vara att de som intog Berlin, nämligen Sovjetunionens styrkor, inte precis kämpade för demokrati. Men det ordnade sig ju till sist.)

Om nu islamonazisterna i Gaza gör på precis samma sätt som Hitler, nämligen vägrar kapitulera inför den israeliska demokratins övermakt, vilket de gör, så blir frågan: Av vilken anledning är det inte tillåtet för försvararna mot islamonazismens angreppskrig mot Israel, att nu förvandla Gaza till en ruinhög, om det var tillåtet för försvararna mot Nazi-Tysklands angreppskrig att förvandla Berlin till en ruinhög år 1945?

Islamonazisterna i Gaza bedriver ett totalt krig, precis som Nazi-Tyskland gjorde.

Är det inte bättre att en gång för alla besegra islamonazisterna i Gaza precis på samma sätt som de allierade en gång för alla besegrade Nazi-Tyskland? Och om Gaza i så fall, precis som Berlin, måste förvandlas till en ruinhög, så är det knappast försvararnas fel, utan angriparnas, nämligen de anti-demokrater som proklamerat det totala kriget: Nazi-Tyskland respektive Hamas; dem som vägrar kapitulera.

Tuffa frågor, som kräver tuffa svar. Civilbefolkningen lider emellertid alltjämt, som den alltid gjort, i Gaza, förut i Berlin och – i Israel!

Så kanske är det ändå bättre att uthärda ett stort lidande nu, och som genom en seger över islamonazismen i Gaza nu – inte tack vare lidandet utan tack vare Israels överlägsna vapenmakt – bör kunna leda till att allt framtida lidande elimineras? Kanske är det bättre att lida klart nu än att under oöverskådlig framtid acceptera det pågående från tid till annan uppblossande anfallskriget från Gaza, som drabbar alla såväl födda som ofödda civilpersoner under just oöverskådlig tid, såväl i Gaza som i Israel? Hamas kommer ju, så länge denna islamonazistiska organisation tillåts verka, att alltid bedriva anfallskrig mot Israel eftersom Hamas enda syfte är att utplåna Israel, utan avseende på civilbefolkningens lidande. Om Hamas inte elimineras så fort som möjligt så torde det alltså leda till ett ännu större och mycket långvarigt lidande.

Bäst alltså att sätta stopp för detta framtida men även nuvarande lidande nu. Om Gaza därför måste förvandlas till en ruinhög, så är det någonting som måste ske.

Märk då väldigt väl att skulden för det till etthundra procent ligger hos antisemiterna i Hamas och deras medlöpare!

Carl Bildt och ”Palestinas” ”ambassadör” spekulerar

Så här i valtider kan det vara mödan värt att kontrollera om det går att rösta på Moderaterna i riksdagsvalet. En stötesten har ju varit att moderaten, tillika medlemmen i det Muslimska Brödraskapet, Abdirisak Waberi suttit i Sveriges Riksdag. Men han ställer (eller ställs) inte upp till omval, tack och lov. Något om detta kan du läsa här.

En annan stötesten har utgjorts av utrikesministern Carl Bildt, vars anti-israeliska och pro-islamistiska agerande som utrikesminister medförde att jag inte röstade på Moderaterna i förra riksdagsvalet.

Han ska dock ha all heder av att han i samband med Rysslands angreppskrig i Ukraina, klart och tydligt satt ned foten där: Ryssland/Putin ska passa sig! Men frågan är fortfarande var han står i förhållande till Israel.

Nyligen publicerades en artikel av Bildt i Dagens Nyheter apropå Hamas’ nuvarande angrepps- och utplåningskrig mot Israel. Fast Bildt definierar ju så klart inte situationen så.

I början av artikeln möter mig hursomhelst ett förvånansvärt insiktsfullt uttalande, nämligen att ”denna gång kommer det inte att räcka med bara en återgång till exempelvis den senaste vapenvilan från november 2012. Bortsett från att det knappast skulle accepteras av någon av parterna skulle det bara bli just en ny vapenvila innan kriget och dödandet bröt ut igen”. Nåja, det har aldrig räckt någon gång tidigare så varför just denna gång.

Just så ligger det emellertid till! Islamisterna, däribland även den islamonazistiska terrororganisationen Hamas, använder sina vapenvilor, ”hudna”, uteslutande för att samla kraft till att angripa ”de otrogna” på nytt. Någon fred med dem är aldrig aktuell.

Därför är Bildt också helt rätt ute när han säger att Gaza måste demilitariseras. Frågan är ”bara” hur det ska ske.

Han talar emellertid helt mot sig själv när han menar att ”varje lösning nu måste utgå från att blockaden måste hävas. Det är den första av lösningens grundprinciper”. Det är konstigt att Bildt inte känner till att den nu gällande (sjö)blockaden mot Gaza i huvudsak inriktar sig på att förhindra införsel av vapen till Gaza, inte som han tycks tro, att förhindra export från Gaza. (Det pågår ju för övrigt en omfattande raketexport från Gaza till Israel men då vare sig till sjöss eller till lands, utan i luften!) Det är oklart på vilket sätt ett hävande av en sådan blockad mot vapeninförsel skulle förbättra utsikterna till att lyckas med att demilitarisera Gaza. Snarare borde det väl leda till motsatsen!

Det kan ju då också nämnas att det tidigare var förbud mot införsel av byggnadsmateriel, men det togs bort. Nu ser vi hur Hamas har använt detta byggnadsmaterial. Inte till att bygga skyddsrum åt sin civilbefolkning t.ex., utan till att bygga tunnlar genom vilka man avsett att attackera Israel!

Men Bildts riktigt rejäla stolpskott kommer när han skriver att ”den ämbetsmannaregering [inom den Palestinska Myndigheten] som accepterats av Hamas även om man inte ingår i den … måste få ett tydligt stöd inte bara av EU, USA och andra utan dessutom av Israel”.

Jag vet inte varför det är viktigt att framhålla att Hamas inte ingår i regeringen (jo det vet jag förresten), och att regeringen bara ”accepterats” av Hamas. Den har väl accepterats av Fatah också kan jag tro. DN/TT/AFP talar i sin rapportering inte blott om acceptans utan om att Hamas och Fatah till och med ”enades” om att bilda regering. Så Hamas har väl inte blott ”accepterat” denna regering utan med största sannolikhet varit en drivande integrerad kraft för att såväl få till stånd regeringen som att bibehålla den – åtminstone intill denna dag och skrivande stund. (Regeringsmedlemmarnas antecedentia kan man finna här. Premiärministern uppges tillhöra Fatah och en annan har ”tidigare” tillhört terrorganisationen PFLP, så jag vet inte om den egentligen ens mot bakgrund därav fullt ut bör kallas ”ämbetsmannaregering”. Se även här och här.)

Hamas har således sannolikt ett mycket större inflytande över denna regering än vad Carl Bildt vill låta påskina. Hamas är en terrororganisation enligt EU, och därmed även enligt Sverige. Det blir då direkt stötande när Carl Bildt menar att denna terror-regering måste få ett tydligt stöd bland annat av – EU!

Som jag tidigare skrivit, kan den som ”samlar in, tillhandahåller eller tar emot pengar eller annan egendom i syfte att egendomen ska användas eller med vetskap om att den är avsedd att användas för att begå särskilt allvarlig brottslighet” straffas med upp till sex års fängelse enligt svensk lag, en lag som också omfattar statsråd (även om det är svårare att fälla dem för brott i utövandet av sitt ämbete). Ett exempel på ”särskilt allvarlig brottslighet” är terroristbrott. Ett exempel på terroristbrott är åtgärder avsedda att ”injaga allvarlig fruktan hos en befolkning eller en befolkningsgrupp”, nämligen precis det som Hamas håller på med genom sin raketbeskjutning mot Israel, som direkt inriktas mot civilbefolkningen där.

Sveriges regerings ekonomiska stöd till den ”Palestinska myndigheten”, dess tvångsvisa ”insamling” av dessa pengar från Sveriges civilbefolkning, dess ”mottagande” av dessa pengar, och inte minst dess ”tillhandahållande” av just dessa pengar till just den Palestinska myndighetens regering, en terror-regering, måste rimligen ha skett med vetskap om att pengarna är avsedda att användas för att begå terroristbrott.

Den regering som stöder en terror-regering ekonomiskt är i lika mån en terror-regering.

Här är ett foto på den nuvarande svenska regeringens medlemmar:

Regeringen
Foto: Martina Huber/Regeringskansliet

Så även om man måhända kan börja skönja ett uns av en gnutta insikt hos Bildt, är min rekommendation alltjämt: Rösta inte på Moderaterna i årets riksdagsval! Och knappast på något annat parti heller som ingår i vad som till synes i lika mån är just en sådan terror-regering som den ”Palestinska myndighetens” regering.

Och apropå denna ”palestinska” terror-regering, har Svenska Dagbladet funnit det angeläget att i dagens tidning införa en drapa av denna ”palestinska” terror-regerings ”ambassadör” i Sverige, som heter Hala Husni Fariz. Rubriken lyder så klart ”Israel måste ställas till svars”. Ingenstans gör ”ambassadören” minsta ansats att åtminstone i något litet avseende, åtminstone i någon liten del, förlägga skuldbördan på den anfallande sidan, Hamas. Nej, Hamas har inte ett uns av en gnutta ansvar. Enligt hennes antisemitiska sätt att se, bär Israel hela skulden till den nuvarande situationen i Gaza.

Hennes drapa är sådan att nästan varje ord kan angripas och vederläggas såsom varande fel, förvrängt och falskt. Jag ska inte göra det. Den som läser vad hon skriver kan utan vidare lätt komma till samma slutsats. Sammanfattningsvis kan hennes tirader beskrivas med ett ord som jag sällan använder men som jag för en gångs skull nu finner adekvat, nämligen ordet ”Skitsnack!”. – Den som vill argumentera i detaljer mot denna beskrivning är välkommen att höra av sig. Alla får kommentera.

Man noterar dock att Sveriges regering erkänner denna person som ”ambassadör”. (Se foto t.v. när Fariz och Bildt avtalade om detta erkännande. Foto: Catarina Axelsson/UD.)

Ambassadörer representerar normalt stater. Tre kriterier på en stat måste normalt vara uppfyllda för att den ska anses som just en stat. Kriterierna är att den har ett territorium, en befolkning och en regering som har kontroll över territoriet. Den entitet som Hala Husni Fariz representerar har ingetdera – eller möjligen i någon mån en befolkning, fast det är en väldigt öppen fråga. (”Palestinierna” hade möjligheten att få ett territorium och en stat i och med FN:s delningsplan år 1947, men detta ville arab(stat)erna absolut inte ha då. Delningsplanen förkastades emfatiskt, liksom många andra senare förslag. Hur många chanser ska vi ge dem?)

I stället för att verka i syfte att skapa just en ”palestinsk” stat, verkar åtminstone Hamas i ett helt annat syfte, nämligen syftet att utplåna en annan stat, nämligen Israel. Fatah har också detta syfte inskrivet i sin stadga.

Man frågar sig då varför Sveriges regering dels stöder denna ”palestinska” terror-regering ekonomiskt, dels tillåter att en sådan terror-regering företräds diplomatiskt i Sverige? Denna terror-regering har ju som syfte att utplåna Israel. Något som står i strid med FN-stadgan där det heter att staterna ska leva tillsammans som goda grannar. Därav blir intet om den ”palestinska” terror-regeringen får hållas, det är alldeles klart.

Om Sveriges regering inte också ska anses som en terror-regering bör Sveriges regering snarast förklara Hala Husni Fariz som ”persona non grata” och avbryta alla diplomatiska förbindelser med den ”palestinska” terror-regeringen. Samt stänga generalkonsulatet i Jerusalem och flytta Sveriges ambassad från Tel Aviv till den judiska staten Israels huvudstad, vilken som bekant är just Jerusalem. Dessutom måste Sveriges regering naturligtvis avbryta allt sitt brottsliga ekonomiska bistånd till dessa antisemiter, ett bistånd som dessutom utbetalas på den svenska civilbefolkningens bekostnad.

Först när allt detta skett kan vi börja fundera på om de nuvarande regeringspartierna förtjänar vår röst i ett riksdagsval. OK, det är försent för dem att fixa till allt detta före årets riksdagsval. Men det går ju att redan nu uttala sin goda vilja.

Och att besluta om utvisning av Hala Husni Fariz det är gjort i en handvändning, med några penndrag! Skulle tro att den hedervärda uppgiften för övrigt närmast ankommer på Carl Bildt …

Länk: UD: Bildt och Fariz skriver under ”värdlandsavtal”.


”Svenskar tjänstgör för Israel”

Så löd rubriken på vad som antagligen var Svenska Dagbladets förstanyhet i går måndag. Den hade i alla fall störst typsnitt. Själva artikeln finns även på nätet, men då under rubriken ”Svenskar strider med Israels armé”.

Så bra då, tänkte jag genast. Utmärkt att det finns svenskar som med vapen i hand står upp för Israels och därmed Västerlandets försvar när Israel angrips. Själv sitter jag bara här och bloggar, till den verkan det hava kan.

Men jag behövde ju bara tänka efter några millisekunder – nja, vid min ålder blev det nog några hela sekunder faktiskt, det medges – för att inse att den där rubriken nog inte avsåg att på något sätt hylla dem som så riskerar sina liv i försvaret av Israel och Västerlandet. Tvärtom. Syftet med artikeln var att misstänkliggöra dem och i förtäckta ordalag göra gällande att de var potentiella brottslingar som kanske gör sig skyldiga till krigsförbrytelser i samband med Israels försvarsinsatser i Gaza och som därför kunde riskera åtal i Sverige.

Och det är klart att krigsförbrytelser kan åtalas i Sverige, men detta då oavsett om det är medlemmar i Hamas, som är angriparen, i Israels Försvarsmakt, som är försvararen, eller för övrigt i någon av alla andra stridande styrkor i världen. Det finns svenskar på många håll, bland annat i Syrien som strider för den Islamiska staten, mot Västerlandet märk väl – om man nu kan kalla den person svensk som genom att ansluta sig till Islamiska statens stridande styrkor så totalt har tagit avstånd från allt vad Västerlandet och Sverige står för och till och med bekämpar allt detta med våld. De stridande israeliska trupperna i Gaza försvarar däremot allt detta. Men istället för att ifrågasätta Hamas fullständigt folkrättsvidriga sätt att bedriva krigföring, är det Israels försvarskrig som sätts ifråga, för jag vet inte vilken gång i ordning i svensk gammelmedia. Mera intressant vore att berätta vad de ”svenskar” som strider för Hamas riskerar. Samma sak på ett ytligt plan, kan man tycka. Men i djupet av sitt mörker vill de utplåna Israel och judarna, vilket borde göra dem till ännu värre brottslingar.

Själva publiceringen av en artikel av detta slag blir därför, genom att inte alls misstänkliggöra de än värre brottslingarna i Hamas, till ett uppenbart stöd för just Hamas och dess brottsliga angreppskrig mot Israel och Västerlandet, detta oavsett om man vill det eller ej. Hamas, och de andra antisemiterna i världen, applåderar.

Artikeln är författad av en Asem Elghiouane som av allt att döma är journalist på den danska tidningen Politiken där han, enligt vad han själv twittrar om, författat en liknande artikel om danskar i Israels och Västerlandets försvarstjänst.

Här är en hans ”twittring”, där han gör reklam för ett twitterkonto benämnt ”#Gaza2DK” där inläggen till större delen består av ologiska anklagelser mot Israel, bland annat för att Hamas använder sina barn som mänskliga sköldar:



Han tycker som du ser att barnen i Gaza har rätt till liv. Visst, så är det ju, men det är Hamas som använder dem som mänskliga sköldar, inte Israel. Och inte ser man att han någonsin twittrat om att barnen i Israel har rätt till liv…

Nå, han har i sin artikel i SvD, vilken nog inte minst mot bakgrund av ovanstående måste betecknas som fientlig mot Israel, sökt stöd hos en Björn Brenner (foto t.h. Källa: Försvarshögskolan), vilken anges vara ”Mellanösternexpert på Försvarshögskolan”, och som tillsammans med andra ”experter” sägs vara ”oroliga över att svenska medborgare möjligen medverkar i krigsbrott i Gaza”.

Det finns i och för sig inget att anmärka mot det Brenner säger i just denna artikel. Men om man sedan läser Brännpunkts-sidan i Svenska Dagbladet idag tisdag den 5 augusti, dvs. dagen efter att ovan angivna artikel publicerades, vad finner man då? Jo, ett inlägg av just denne Björn Brenner, som även idag antecknas som ”Mellanösternexpert” tillika ”doktorand vid Försvarshögskolan” och som tydligen avser att disputera i höst ”på en doktorsavhandling om Hamas och hur gruppen har styrt Gazaremsan”. Här finns hans hemsida från Försvarshögskolan. Om han genom detta Brännpunkts-inlägg har försökt speciminera inför doktors”graden” så har han enligt min mening misslyckats ganska grovt.

Brenner framför nämligen i artikeln vissa häpnadsväckande felaktiga påståenden. Bland annat skriver han följande:

Hamas vill helst inte ha någon israelisk stat som granne men på senare år har man börjat tumma på den inställningen. Flera Hamasledare har uttalat sig positivt kring möjligheterna att skapa en begränsad palestinsk stat inom det territorium som var palestinskt före 1967 års krig.

Hamas vill dock inte endast ”helst” utan alldeles definitivt inte alls ha någon israelisk stat som granne, och den inställningen har man inte tummat på alls någonsin, allra minst nu, när man bedriver ett anfalls- och utplåningskrig mot just Israel. Allt detta framgår med all önskvärd tydlighet i Hamas stadga. Läs här. Nyligen var det en Hamas-predikant som uttalade just detta, men även andra antisemitiska tirader. Brenner har fel.

Dessutom har det inte funnits något ”territorium som var palestinskt” före 1967 års krig. ”Västbanken” tillhörde då Jordanien, som olagligt ockuperat och annekterat området. Gaza tillhörde Egypten. Man kan notera att PLO, som skapades år 1964, i sin dåvarande stadga uttryckligen angav att man inte hade anspråk vare sig på ”Västbanken” eller Gaza; det var Israel som skulle utplånas. Brenner har fel igen.

Sedan skriver Brenner följande:

Ytterst kan man konstatera att Hamas inte bedriver något heligt krig mot hela världen utan enbart mot staten Israel. Till skillnad från al-Qaidas globala heliga krig mot alla icke-muslimer, är Hamas eget ”jihad” begränsat till väpnad kamp mot Israel och dess medborgare för att uppnå målet om en framtida palestinsk stat. Det skall inte på något sätt bagatelliseras att Hamas begått de mest fruktansvärda våldshandlingar genom åren i jihads namn. Dessa inkluderar otaliga självmordsbombningar mot civila män, kvinnor och barn runt om i Israel. Hamas har däremot inte, såsom al-Qaida, bedrivit någon våldskampanj på andra ställen i världen. Det ligger helt enkelt inte i Hamas intresse. Medan al-Qaida, Isis och Boko Haram strävar efter att skapa ett världsomspännande islamiskt kalifat, det vill säga förkastande av alla andra nu existerande statsbildningar, erkänner Hamas alla världens andra stater – förutom Israel.

Jag skulle gärna se en källhänvisning till att Hamas erkänner alla andra stater utom Israel, men det blir nog svårt att hitta en sådan. För Hamas är nämligen, återigen enligt sin egen stadga, vilken Brenner inte tycks ha läst tillräckligt noggrant, en del av det Muslimska Brödraskapet. Detta brödraskap syftar åtminstone enligt vad jag kunnat utröna här, till följande: ”Mastering the world with islam”. Ayaan Hirsi Ali refererar samma sak i en artikel här. Om man lyckas med det, så har alla stater utom det islamistiska kalifatet utplånats, inte bara Israel utan även Sverige, för att ta två näraliggande exempel.

Så även om Hamas förvisso inriktar sig på att angripa Israel, är det övergripande målet att islam ska behärska världen. De som verkar i detta syfte kallar jag islamister, och i den mån de i likhet med Hamas vill behärska och utplåna den judiska staten Israel och judarna, kallar jag dem för islamonazister. Björn Brenner tycks alltså inte vara alldeles rätt ute här heller, minst sagt.

Ett tredje och sista citat ur Brenners artikel:

Om Hamas skulle uppfatta att fredliga medel vore det mest framkomliga sättet att uppfylla drömmen om en palestinsk stat skulle gruppen sannolikt komma att anamma sådana medel. Än så länge har dock signalerna från världssamfundet till Hamas varit att ett fredligt deltagande i politiken inte lönar sig. Den internationella isolering som drabbade Hamas efter att ha vunnit regeringsmakten genom fria och demokratiska val i början av 2006 är ett tydligt exempel på detta.

Som sagt: Brenner, du måste läsa Hamas stadga! Hamas avvisar bestämt och oåterkalleligen användandet av ”fredliga medel” såsom ”internationella konferenser” som ett verksamt medel att utplåna Israel. Så här står det i stadgan: ”så kallade fredliga lösningar och internationella konferenser står i strid med den Islamiska Motståndsrörelsens [dvs. Hamas] principer”. De kommer aldrig att ”uppfatta” något annat. Och det har de ju alldeles rätt i. Det går inte att utplåna Israel genom fredliga medel.

De kritiska signalerna från världssamfundet, väldigt svaga visserligen men ändå, har just sin grund just i att Hamas vill utplåna Israel och att Hamas av världssamfundet med all rätt anses vara en terrororganisation. Demokratiska val kommer inte att förändra Hamas syfte, nämligen att genom anfallskrig utplåna Israel, och har med rätta inte heller förändrat världssamfundets syn på Hamas som en terrororganisation. Brenner är alldeles fel ute igen.

Min råd i all välmening till Björn Brenner är att han i sin avhandling inte bör inkludera något som helst av den argumentation som jag ovan citerat. Argumentationen utgår nämligen såvitt jag kan bedöma inte från verkligheten, från enkelt belagda kalla fakta, utan från något helt annat, oklart vad. Normalt är sådan verklighetsfrämmande argumentation förödande för akademisk framgång. Fast kanske inte på Försvarshögskolan, vem vet …

Slutligen: Visst får Brenner uttala sig för den av allt att döma Israel-fientlige journalisten Elghiouane. Men när han sedan i sin egen artikel gör sig skyldig till de misstag jag ovan beskrivit, då ligger det nära till hands att befara att Brenner faktiskt är lika Israel-fientlig som journalisten. Och att de verkar tillsammans och i samförstånd. I så fall är Brenner fel ute igen, för jag vet inte vilken gång bara i detta inlägg.

Det största problemet är nog ändå inte Brenner och Elghiouane och vad de står för, utan att Svenska Dagbladet överhuvudtaget finner det befogat att publicera och ge spridning åt deras alster. Vad det betyder och tyder på, överlåter jag för stunden åt dig, käre/a läsare att bedöma!

Förresten: Kol Hakavod Lezahal!

Jimmie Åkesson, Mohammed, Svenska kyrkan, islamismen och rasismen

Per Ahlmark refererar i sin bok ”Det är demokratin, dumbom” från år 2004 på sid. 105 till professor Yehuda Bauer. Ahlmark skriver följande:

Bauers slutsats, som han ständigt återkommer till, är att 1900-talet så tre väldiga, totalitära idésystem födas: Sovjetkommunismen, nationalsocialismen och islamismen. Mellan dem finns stora skillnader men också viktiga likheter. Alla tre har strävat efter världsherravälde. Deras grundläggande tanke har varit att etablera diktaturer som kan kväva andra trossystem. Samtliga har varit, eller är, religiösa eller kvasireligiösa ideologier. Alla har försökt utrota politiken som sådan och staten såsom vi tidigare uppfattat den. De har motsatt sig traditionell nationalism till förmån för universella, totalitära tankegångar.

Och alla tre har sett judarna som den främsta fienden, eller som en av huvudfienderna.

Ytterligare en viktig ingrediens är, att totalitära ideologier bygger på underkastelse. De som inte lyder kan visserligen i två fall eventuellt, om lyckan står dem bi, ”omvända” sig, nämligen genom att bli kommunist eller muslim (eller underkasta sig islam som s.k. dhimmi). Men en jude kan enligt nationalsocialismen aldrig upphöra att vara jude. En jude kan således aldrig undgå döden genom underkastelse under nationalsocialismen. En jude kan bara dö. Såtillvida är nationalsocialismen den vidrigaste av dessa tre. Men de andra två är vidriga nog.

Dessa ideologier är totalitära i den meningen att de gör anspråk på att kontrollera och styra människornas liv och leverne in i minsta detalj. Ingenting undgår dem. Allt är politik, eller i islamisternas fall den islamiska lagen – sharia. Här håller jag inte riktigt med Bauer. Deras respektive slutmål må vara fria från politik men vägen dit är bokstavligen sprängfylld med just politik. De totalitära rörelserna bedriver ofta om inte tom. för det mesta denna sin politik genom (hot om) krig, mot kapitalismen, mot judarna och mot de otrogna, dem som bebor ”krigets hus”, ”dar al-harb”.

Som en av islamismens främste företrädare, Seyyid Abu Al-Ala Mawdudi, uttrycker saken (läs mer här):

[Den totalitära statens] verksamhetsområde sammanfaller med människolivet i dess helhet. Den strävar efter att forma varje aspekt av livet […]. I en sådan stat kan ingen betrakta någon del av sina göromål som personliga eller privata. Betraktad från detta perspektiv påminner den islamska staten om fascistiska och kommunistiska stater.

Enligt min mening är det också viktigt att tydligt skilja mellan islam som religion och islamism som politisk ideologi. Inte alla muslimer är islamister men alla islamister är muslimer. Det är islamismen som är totalitär, inte islam.

Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson (foto t.v.) talade i Simrishamn i lördags den 2 augusti. I sitt tal hänvisade han bland annat till Samuel Huntingtons analys av ”islams blodiga gränser”, en analys som jag tidigare berört. Åkesson jämställde dessutom på ett förtjänstfullt sätt just islamismen med nazismen och kommunismen, på motsvarande sätt som Bauer ovan. Han tydliggjorde också klart distinktionen mellan islam och islamism.

Så här sade han bland annat:

Därför så vill jag säga till världens alla islamister, att ert krig mot de kristna i Irak, er slakt på kristna familjer, det är ett angrepp på den hela kristna, västerländska, demokratiska civilisationen. Ni kan aldrig döda oss alla, ni kan inte vinna, därför att vi är fler, vi är starkare och vi är mer övertygade än vad ni tror[..].

Talet kan ses och höras här.

Det finns som sagt många slags kristna. Åkesson har rätt i att den västerländska civilisationen i grunden är en kristen civilisation. Men den är mer än så: den är en judisk-kristen civilisation. Den är dessutom en civilisation som inom sig har utvecklat en liberal demokrati, på ett närmast världsunikt sätt. (Japan, Sydkorea och i viss mån Indien har, trots att de inte är i grunden kristna stater, också tillägnat sig denna liberala demokrati.)

För att återkomma till Jimmie Åkessons tal: Han nämnde ingen gång, inte ens antydde han, att islam eller islamismen skulle ha med ras att göra.

Det är då väldigt förvånande att i Svenska Dagbladet läsa detta uttalande av en professor(!) i statsvetenskap i Göteborg (var annars, höll jag på att säga) vid namn Jonas Hinnfors (foto ovan t.h.):

Jimmie Åkessons retorik som bygger på att sätta kristendom och islam, två kulturer och två folk, mot varandra skapar en diskurs av invandrings- och kulturkrig som blir svårt för den som kommer till Sverige att förhålla sig till.

Det är märkvärdigt att en professor så till den grad kan blanda ihop begreppen. För det första kallar han kristendom och islam för ”kulturer” och ”folk”. De flesta som ännu befinner sig vid sunda vätskor skulle i stället kalla dessa företeelser för ”religioner”. Åkesson kallade sig i sitt tal förvisso ”kristen” och det finns kristen kultur och muslimsk sådan, fast de skiljer sig mycket åt, även inbördes (protestanter/katoliker och shiiter/sunniter t. ex.). Dessa kulturer har ändå ofta och länge kunnat leva sida vid sida, såsom tills helt nyligen i Mosul, då islamisterna utplånade den kristna kulturen, åtminstone just där.

Vidare gör Hinnfors denna ”analys” av vad Jimmie Åkesson sade:

– De invandrare som är välkomna är det för att de kan anpassa sig till den svenska kulturen. Men kriterierna är så starka att du som invandrare bara tycks kunna passa in genom att vara kristen. Är du muslim tycks då konvertering till kristendom eller att hålla en osannolikt låg profil vara det som återstår.

För det första brukar det ju heta att man får ta seden dit man kommer. ”When in Rome, do like the Romans” t ex.

För det andra finner jag ingenstans i Åkessons tal någonting som ger stöd för Hinnfors’ ”analys” ovan. Tvärtom inbjuder ju Åkesson till samarbete:

Faktum är att en betydande del av våra väljare redan idag har bakgrund i ett annat land och vi måste bli bättre på att lyfta fram dom som goda exempel. Inte minst för att visa både för svenskar och för invandrare att vi är ett brett och inkluderande parti som vill ha ett tryggt och inkluderande samhälle. Så att mitt önskemål är att ni som har denna bakgrund, hör av er, så kanske vi tillsammans kan göra någonting för att förbättra bilden av vårt parti. Ni är hjärtligt välkomna!

Hinnfors igen (på journalistens fråga):

Sverigedemokraterna har ju velat framhålla att det inte är ett rasistiskt parti, går det att fortsätta med det med den här retoriken?

– Det blir allt svårare att ro hem att man inte skulle mena det, även om det finns många definitioner på rasism. Men man hamnar väldigt nära när man talar om människor från ett visst kulturområde som bejakar det man menar är en felaktig ideologi och ställer det mot kristenheten, Europa och det vita.

Men snälle Hinnfors! Håller du inte med om att islamismen är en ”felaktig ideologi”? Den syftar ju till att med tvång införa den islamiska lagen, sharia, bland annat i Sverige. Denna lag är enligt Europadomstolen för mänskliga rättigheter oförenlig med demokratins grundläggande principer. Betyder det ingenting för dig? Betyder det ingenting för dig att Europa under hundratals år har kämpat mot införandet av denna antidemokratiska lag? Vad har ”det vita” för betydelse i sammanhanget? Som jag nyss nämnde är såväl Japan och Sydkorea som i viss mån Indien (fler exempel finns säkert) också sådana demokratiska stater som islamismen alltså avser att bekämpa.

Jag övergår nu till att diskutera vad Svenska Kyrkan i skepnad av prästmannen Ulf Lindgren (foto nedan t.h.) uttalar i ett blogginlägg. Detta har, som du säkert ska komma att inse, ett mycket nära samband med ovanstående resonemang. Lindgren skriver bl. a. följande:

Kristna fördrivs från Mosul och andra städer i Irak. Varför? Av en grupp som säger att de kristna av religiösa skäl måste överge sin kristna tro eller flytta. Endast rättroende muslimer får finnas kvar. Argumenten är religiösa, men har denna tragedi egentligen något med religion att göra? Enligt Koranen är det ju strängligen [sic!] förbjudet att förtrycka judar och kristna – de tillhör Bokens folk och tror på samma Gud som muslimer. Att fördriva kristna är alltså ett direkt brott mot Islam. Därför är detta inte en religiös konflikt.

I en kommentar till sin bloggning skriver Lindgren dessutom följande: ”Som profeten Muhammed säger: Inget tvång i religionen”. Han hänvisar därmed till sura 2 (Kons sura), ayah (vers) 257 där det i Zetterstéens översättning bl. a. heter: ”Det finns intet tvång i religionen”.

Men som Jimmie Åkesson framhöll är detta en konflikt mellan islamister, inte muslimer i allmänhet, och dem som – enligt islamisterna, inte muslimerna i allmänhet – antingen måste underkasta sig den islamiska lagen, eller dö. Noteras bör då, att dem som i värsta fall måste dö, dvs. judarna och de kristna, enligt islamisterna måste göra det på grund av sin tro! Det är de definitivt tvingade till, oavsett vad Lindgren tror och tycker.

Islamisterna består uteslutande av muslimer. Och Lindgrens läsning av Koranen är tyvärr ofullständig. Det är inte alls ”strängligen [sic!] förbjudet att förtrycka judar och kristna” och att ”fördriva kristna” enligt Koranen. Det är tvärtom påkallat att inte endast ”förtrycka” dem, utan tom. att döda (”förgöra”) dem! Det finns alltså en myckenhet tvång i den religion som kallas islam.

För att förstå hur det kan vara på detta viset, kan vi utgå från begreppet ”abrogation”, på svenska närmast ”upphävande”. Enligt de flesta islamiska lärde upphäver nämligen ett senare uttalande i Koranen vad som tidigare sagts i samma skrift. Något som dessutom framgår tydligt i själva Koranen, nämligen i sura 2, ayah 100 (Zetterstéen):

Så ofta vi upphäva en vers eller låta den råka i glömska, sätta vi en bättre eller en likadan i stället; vet du ej att Gud är allsmäktig?

Detta innebär alltså att vissa texter i Koranen har upphävts och numera inte gäller. Frågan är då om den vers 257 i sura 2, som Lindgren hänvisar till, fortfarande gäller. En översikt över surornas kronologiska ordning finns här. Var och en kan fundera på egen hand.

Koranen innehåller alltså dels tidiga texter som nedskrevs under den tid som Mohammed fredligt sökte förmå bland annat judarna i stammen Banu Qurayza i Medina (Yathrib) att ansluta sig till hans nya religion. I detta syfte antog han Jerusalem som den första ”qibla”, dvs. böneriktning. Men judarna ville förbli judar och då ändrade Mohammed böneriktningen mot Mecka i stället. Dessutom angrep han och hans styrkor judarna i Medina (Yathrib): ”[S]ome [are] estimating that between 400-900 males were beheaded”.

Därefter var det andra och mycket hårdare bud som nedskrevs i Koranen:

”Striden mot dem, som ej tro på Gud och den yttersta dagen, ej helighålla vad Gud och hans apostel förklarat heligt och ej bekänna sanningens religion, dem, som fått skriften, nämligen, tills de villigt giva skatt och ödmjuka sig!” (9:29, nedtecknad efter Kons sura, alltså ännu gällande.)

”I, som tron, tagen ej judarne och de kristna till beskyddare! De äro ju varandras beskyddare, och den av eder, som tager dem till beskyddare, hör dem till; Gud vägleder förvisso ej de orättfärdiga människorna” (5:56, nedtecknad efter Kons sura, alltså ännu gällande.)

”Judarne säga: ’Esra är Guds son’, och de kristna säga: ’Kristus är Guds son’. Detta är vad de föra på tungan; de likna dem som voro otrogna förut. Må Gud förgöra dem! Huru kunna de vara så förvända?” (9:30, nedtecknad efter Kons sura, alltså ännu gällande.)

”Mohammed är Guds apostel, och de, som följa honom, äro fruktansvärda mot de otrogna, men barmhärtiga mot varandra”. (48:29, nedtecknad efter Kons sura och därför ännu gällande.)

Om vi då talar i termer av ”abrogation” så finner vi att sura 2, ”Kons sura”, enligt tabellen som jag länkade till kronologiskt har tillkommit före alla de ayahs som refereras ovan. ”Kons sura” gäller alltså inte längre, åtminstone inte såvitt avser uttalandet att det inte finns något tvång i religionen. Det har ju, som alla kan se, upphävts genom alla de här redovisade senare surorna/ayahs.

”Tag icke judarna och de kristna till beskyddare”, var det alltså. Det är det som fortfarande gäller, eftersom uttalandet att det inte finns något tvång i religionen har upphävts, ”abrogerats”. ”Må Allah förgöra dem”, heter det också som du kan se. Det gäller fortfarande …

Undrar vad Lindgren tycker om detta. Hinnfors får gärna tycka till också. Enligt mitt sätt att se är det ännu gällande uttalandet i Koranen att Allah må förgöra judarna och de kristna att anse som ren och skär rasism – för att tala i Hinnfors’ något förvirra(n)de termer. Jag säger inte att alla muslimer därför står bakom dessa uttalanden, för det gör de alldeles säkert långt ifrån. Men att islamisterna, t. ex. i Mosul och Gaza gör det, det står alldeles klart. Liksom många andra islamister med dem …

De förtjänar därför att bekämpas, utan att vi som gör det ska behöva betecknas som rasister.

Det är inte rasism att bekämpa dem som vill utplåna den västerländska liberala demokratiska judisk-kristna civilisationen, nämligen.

Det är tvärtom vår första plikt!

Israel försvarar sig framgångsrikt mot antisemiterna i Gaza. Men det har Israel inte rätt till säger då ”juristerna” Richard Falk, Ove Bring och Per Stadig m. fl.!

Israels försvarskrig mot antisemiterna i Mellanöstern och annorstädes har nu pågått i mer än sextiofem år. Alla angripare har och har haft som syfte att utplåna den judiska staten Israel, den enda demokratiska staten i Mellanöstern, en utpost för den västerländska civilisationen i en omgivning som till stor utsträckning är präglad av islamistiskt mörker.

Just nu har intensiteten i angreppskriget ökat igen. Israel försvarar sig för närvarande i Gaza, ett område som styrs av den islamonazistiska terrororganisationen Hamas, vars enda syfte är att genom anfallskrig utplåna Israel.

Det andra världskriget startades av Nazi-Tyskland, genom angrepp mot Polen. Nazi-Tyskland var angriparen. Vem som bar det juridiska ansvaret för detta nazistiska angreppskrig, och för Nazi-Tysklands hela krigföring och sätt att föra krig, det avdömdes i de så kallade Nürnbergrättegångarna.

Dessa rättegångar ägde, märk väl, rum först efter det att angriparen Nazi-Tyskland besegrats och kapitulerat utan villkor.

Men när Israel nu försvarar sig mot islamonazistiska angripare, då är många, inte minst jurister, under Israels pågående försvarskrig inte sena att döma – Israel! Israel är ju den stat som försvarar sig och i decennier har försvarat sig mot utplåning, inte minst mot Hamas folkrättsvidriga angreppskrig.

Varför då döma Israel – försvararen mot de nuvarande nazisterna i Gaza – innan ens angriparna besegrats och ovillkorligen kapitulerat? Är det inte bättre att, som skedde i Nürnberg, döma den nazistiske angriparen, när denne besegrats och kapitulerat? Dvs. i nu aktuellt fall Hamas, dvs. när Hamas besegrats och kapitulerat?

Så tycker uppenbarligen dock icke rubricerade personer. De tvekar inte att i nu aktuellt fall utslunga sin förkastelsedom över försvararen Israel. Redan innan kriget har avslutats ska domen falla över den ena parten, den som försvarar sig. Domen över försvararen Israel är dessutom: Skyldig! Det kan man läsa i Dagens Nyheter idag.

De skriver då bland annat att Israel uppenbart bryter mot gällande rätt i väpnad konflikt, och fortsätter:

Regelverket slår fast att endast kombattanter och militära mål får angripas, det vill säga sådana mål som till sin natur tydligt bidrar till militära insatser på grund av läge, ändamål eller användning. Merparten av bombningarna i Gaza saknar ett acceptabelt militärt berättigande och förefaller syfta till att terrorisera civilbefolkningen för att på så sätt uppnå politiska mål. Internationella domstolen i Haag (ICJ) har slagit fast att distinktionsprincipen – kravet på krigförande stater att skilja mellan civilpersoner och kombattanter – är en av huvudprinciperna i internationell humanitär rätt.

Men skilja mellan civilpersoner och kombattanter, ja det gör ju Hamas inte alls. Hur ser Hamas’ uniform ut? Strider de i denna uniform, eller gör de det i civil mundering? Om de strider som civilpersoner, utan särskilda kännetecken som tyder på att de är ”kombattanter”, då bryter de mot folkrätten. Hur kan man då kräva av Israel att urskilja vem som är vem?

Hamas använder dessutom uppenbarligen, bevisligen, civilbefolkningen (som kommenderas upp på hustak), skolor (där man förvarar raketer), moskéer (från vilka man bl. a. avskjuter dessa raketer, se här), sjukhus (t.ex. Hamas kommandocentral i al-Shifa-sjukhuset) och bostäder i sin krigföring.

Men när Hamas gör så, blir allt detta alldeles uppenbart alldeles legitima mål som får angripas enligt ”regelverket”. Vad är det för slags jurister som inte ser och fattar det? Antisemitiska judehatande jurister? Det hoppas jag inte. – Det är naturligtvis väldigt tråkigt när allt detta görs till legitima mål, men vi måste då inse att det är Hamas som har gjort allt detta till legitima mål, absolut inte Israel.

Juristernas påstående att ”merparten av bombningarna i Gaza saknar ett acceptabelt militärt berättigande” är hursomhelst alldeles grundlöst. De förmår ju inte ens prestera ett uns av bevis.

Nej, de har, utan bevis för vad de påstår, utnämnt sig själva till såväl åklagare som domare i denna ”process” vilken har som uppenbart syfte att angripa Israel, om än icke med krigföring, så dock med lagföring. Att göra så innebär att man tar upp en så kallad ”inkvisitorisk process”, vilken är fjärran från normal rättegångsordning. Men det tycks inte bekymra dem det minsta.

Vilka är då dessa jurister?

Ja, en av dem heter Richard Falk (foto överst t.v.). Han är ökänd för sina anti-israeliska uttalanden. Här har jag bloggat om honom.

Ove Bring är en annan (foto ovan t.h.). Han påstod, felaktigt skulle det visa sig, att Israel inte hade rätt att försvara sig mot den antisemitiska Ship to Gaza-armadan år 2010.

Och Per Stadig då (foto ovan t.v.)? Ja, han har ju ställt upp som ombud för vissa av antisemiterna i just denna Ship to Gaza-armada! Det har jag skrivit om här.

Alla står de i judehatets och antisemitismens tjänst, medvetet eller omedvetet. De är väldigt snabba att fördöma Israel, redan under Israels pågående försvarskrig.

Mitt förslag är att avvakta med tvärsäkra förkastelsedomar över Israel, innan ”the fog of war” har lättat. Innan Hamas har ställts till svars för sitt folkrättsvidriga anfalls- och utplåningskrig mot just Israel. Ett utplåningskrig som absolut inte är höljt i dimma.

En annan jurist, generalsekreteraren i Advokatsamfundet Anne Ramberg, har igår också uppenbart ställt sig i de antisemitiska angriparnas tjänst. Det framgår tydligt här. Jag har skrivit om henne tidigare, bland annat här.

Som sagt, det är konstigt att så många jurister, redan innan kriget är avslutat, är beredda att döma Israel som den skyldiga. Normalt krävs det väl först en utredning, sedan en stämning, därefter en rättegång med påföljande dom. Först därefter torde skuldbördan kunna bestämmas i rent juridisk mening.

Men alla dessa ”jurister” har till synes klart för sig att Israel är ”skurken” redan innan allt detta skett.

Om man gör så agerar man såvitt jag kan förstå för att missbruka det goda anseende som en jurist/advokat normalt åtnjuter, i ett antisemitiskt syfte att skapa opinion mot Israel. Man gör det dessutom utan något som helst avseende på hur en rättsstat normalt fungerar.

De dömer den försvarande judiska staten Israel utan rättegång! – Samt friskriver den angripande sidan, dvs. de judehatande antisemiterna i Hamas som vill utplåna just Israel från något som helst ansvar!

De gör det utan rättegång!

Skam över dem! De förtjänar inte kallas jurister. Och om de är medlemmar i Sveriges Advokatsamfund måste de uteslutas emedan de uppenbarligen inte omfattar rättsstatens principer!

Tillägg 2014-08-04: Martin Blecher ger igen svar på tal i DN.