Ilmar Reepalu är, vid sidan av hans uppdrag som kommunalråd i Malmö, ledamot i Fjärde AP-fondens styrelse. Den och andra AP-fonder har följt fondernas etikråds råd att utesluta det israeliska företaget Elbit Systems från fondernas aktieportfölj för att företaget levererat utrustning till den israeliska skyddsbarriären. Men samtidigt har etikrådet inte avrått från att inneha aktier i t. ex. det svenska företaget Volvo som levererat maskiner till byggnationen av barriären. Fjärde AP-fonden har aktier i Volvo till ett värde av över en miljard kronor. Allt detta har jag tidigare bloggat om.

Reepalu har alltså varit med om att besluta att det israeliska företaget Elbit Systems inte ska få vara med i Fjärde AP-fondens aktieportfölj, men samtidigt av allt att döma, och ganska motsägelsefullt, inte haft något att invända mot att fonden har aktier i Volvo.

Newzglobe har forskat vidare. Det är fler icke-israeliska företag än Volvo som bedriver verksamhet på ”ockuperat” område.

Men det är bara det israeliska företaget som etikrådet utpekar.

Nu vill man att Reepalu svarar på dessa frågor:

Vad tycker Reepalu om bojkotten av Elbit Systems? Har han någon förståelse för att det kan tyckas märkligt att han sitter i styrelsen för fonden som valt att bojkotta ett enda företag som opererar på ockuperat område. Och som händelsvis är israeliskt? Vad anser Reepalu om Fjärde AP-fondens investeringar i Volvo, HP, Caterpillar eller G4S som alla har intressen på ockuperade områden i Palestina?

Men han har inte gått att nå.

Eftersom Reepalu tidigare har gjort sig känd för flera märkliga uttalanden om Israel och judar, t. ex. när han jämställde rörelsen för judarnas rätt till en egen stat, sionismen, med antisemitism, blir man fundersam när man nu på nytt finner Reepalu på ansvarig post i ett sammanhang där Israel på nytt utpekas på ett till synes orättvist sätt.

För det är ju bara Israels rätt att existera som ifrågasätts och förnekas, bland annat av Reepalu (även om han senare tagit tillbaka). Ingen annan stat står inför hotet om utplåning.

Och det är ju bara det israeliska företagets rätt att ingå i AP-fondernas aktieportfölj som ifrågasatts och förnekas. Inget annat icke-israeliskt företag som verkar på ”ockuperat” område har förlorat den rätten.

Visst är det tråkigt att Reepalu, hela tiden nu, figurerar i sådana sammanhang. När han ombeds att förklara varför, ja då tiger han, som om han har något att dölja.

En talande tystnad.