Har du sett vad Margareta Zetterström skriver i Svenska Dagbladet den 24 april? Det står annars här. Hon skriver bland annat, att konflikter mellan stater måste lösas med andra medel än krig, att irakierna och afghanerna är angripna offer och att det pågår en kampanj mot ”FN-stadgans och folkrättens våldsförbud”. Hon talar vidare om att det inte finns något värre än krig, kallar USA en västerländsk imperialistisk supermakt, använder ordet demokrati två gånger och frihet ingen gång. Varje folks befrielse måste vara dess eget verk, heter det också. Någon, oklart vem, skall vidare ”ge oss fred” – dona nobis pacem. Vi måste ”höja våra röster till fredens och folkrättens försvar”.
Jag har knappast aldrig tidigare sett en sådan mängd nonsens samlad på en och samma sida i SvD. Vad som är viktigt för Margareta Zetterström tycks till en början inte vara frihet, inte demokrati, inte solidaritet med dem som Saddam dagligen mördade och förtryckte, inte tacksamhet mot USA för att man äntligen lyckats så frön av demokrati i såväl Irak som Afghanistan, till priset av döda amerikanska och andra länders modiga soldater. Nej, det är irakierna och afghanerna som är ”offer”. Offren för Saddam nämns inte alls. Det enda viktiga är freden och folkrätten.
Folkrätten är, namnet till trots, inte en rätt för folk, människor, individer, personer, utan en rätt för stater, som hittills bl. a. har tagit sig uttryck i förbudet mot som det brukat heta ”inblandning i andra staters interna angelägenheter”. Att, som Saddam gjorde, mörda kurder i Irak var således tillåtet enligt folkrätten. Denna rätt vill Margareta Zetterström försvara.
Hon vill också försvara freden, som det vill synas till varje pris. Människoliv är, som vi nyss sett, inte viktiga för Margareta Zetterström, demokratin inte heller – såvida den inte införts som ”varje folks eget verk”; enbart fred är viktig. Man kan då fråga sig varför utifrån införd demokrati, såsom den av de allierade staterna införda demokratin i Tyskland efter det andra världskriget, enligt Margareta Zetterström är ogiltig? Och varför är fred viktigare än frihet? Fred finns och fanns på många håll, i Auschwitz, Gulag, på Kuba och i Nordkorea, men är det verkligen tillräckligt? Är inte frihet ett vida bättre ting än fred? Ibland måste man kämpa för sin frihet, för sin demokrati, för att få den och för att behålla den. Den ges inte som gåva, till skillnad från vad Margareta Zetterström tycks tro är fallet med fred. Den bästa situationen är förvisso den av frihet, demokrati och fred. Men räcker det verkligen bara med fred – och staters folkrättsliga frihet att förtrycka sina undersåtar – för att Margareta Zetterström ska vara nöjd? Det är i så fall en mycket cynisk och inhuman inställning som Margareta Zetterström ger uttryck för.
För att, likt Margareta Zetterström själv, tala latin: Si vis pacem, para bellum – om du vill fred, så rusta dig för krig. Om du vill frihet, inte bara åt dig själv, men åt t. ex. arabstaternas folk, så måste hindren undanröjas. Om dessa folk inte klarar det själva, om de år ut och år in förtrycks av tyranner, vad gör du då? Försvarar folkrätten och freden? Folkrätten hjälper dem inte, som vi sett; inte freden heller. Endast undanröjandet av tyrannerna, i sista hand med våld, hjälper de folk som de har förtryckt och mördat. USA har hjälpt Irak och Afghanistan med detta, medan Europas folk har stått bredvid och tittat på och t. o. m. framfört kritik. USA gör inte allting rätt, men de gör åtminstone något för att sprida frihet, demokrati och därmed i slutändan fred i världen. Detta vill alltså Margareta Zetterström sätta stopp för.
Det finns någonting värre än krig, nämligen mord. Så Margareta Zetterström: Legalisera inte tyrannerna och mördarna. Gör dem illegala! Ta bort dem! Straffa dem! Legalisera friheten och rätten till liv i stället, i Irak, Afghanistan, Kuba och Nordkorea. Försvara – med våld om det behövs – varje liten människas rätt till liv och frihet överallt!