Det finns de som hävdar att det som västerländska media rapporterar som sanningar om israeliska ogärningar mot araber i själva verket ofta (eller ibland) är välregisserade och uppdiktade lögner. En tidigare bloggning på detta tema finner du här. Fenomenet går, i den mån det rör sig om ”spelfilm”, under beteckningen ”Pallywood”.
Jag återger härnedan ett mera sammanhängande reportage om detta fenomen. Visserligen inte purfärskt men nog ändå ganska informativt:
Så vad ska man tro? Försöker de palestinska araberna sprida lögner om judarna? Går västerländska media i så fall på dessa lögner? Eller än värre: Sprider västerländska media dessa lögner trots att de vet att det är lögner?
Fältet är egentligen ganska vidöppet för spekulation – och för västerländska media att gå i svaromål. Vad tror du?
[…] Wilders och toleransen « Sapere Aude! om Geert Wilders: Israel kämpar för oss allaKjell om Pallywood revisitedIlya Meyer om Pallywood revisitedPallywood revisited « Sapere Aude! om Återutsänder […]
Det brukar heta:
”Kom inte och stör mig med fakta, jag har redan bestämt mig”.
Och har man bestämt sig så ställer man gärna upp på ”teater”…
Idag är det tydligt att många av de stora etablerade ”traditionella” medierna (tidningar, TV och radio) är fullt medvetna om vad som pågår – att de rapporterar om regisserade händelser som är specifikt, medvetet skapade för att rapporteras utomlands. De tre organisationer som är de främsta utövare av denna råa Göbbelsliknande propaganda är Fatah i Judéen & Samarien/Västbanken, Hamas i Gazaremsan samt Hizbollah i Libanon. Det finns flera dokumenterade fall av ”lik” som vaknat till liv framför TV-kamerorna och som inte rapporterats av medierna men som lyckligtvis dokumenterats av någon med mobil, av Röda halvmåneambulanser som transporterar tungt beväpnade terrorister i full stridsmundering – filmade av nyhetskanalernas TV-kameror men rapporterade endast av utomstående med amatörutrustning, med mera. Det är ingen tvekan om att detta fenomen är ett av den moderna terrorismens mest framgångsrika vapen – och det finns flera journalister som öppet erkänt att de vet om att de missbrukas på detta sätt men som förklarar att om de inte rapporterar som de blir tillsagda, ja då får de inte rapporterar alls och då förlorar de sina jobb. Påfallande ofta i de traditionella medierna, som idag håller på att utkonkurreras av de nya elektroniska medierna, består personalen inte av tillsvidare anställda utan av frilansare, som per definition är mycket sårbara på just denna punkt – gör de inte som de blir tillsagda har de inga jobb. Pallywood är sålunda terrorism på en global skala, med kamera som vapen. Dess offer är inte bara (i det här fallet) den judiska staten, utan ett helt yrke – media. Och det förtjänar att förtydligas globalt.