I Sveriges Riksdag debatterades det mycket om situationen i ”Palestina” idag. Jag återger nedan denna debatt. Låt oss dock först minnas, att man i San Remo år 1922 beslutade, att hela det område man då kallade Palestina, dvs. hela det brittiska mandatet Palestina, skulle vara ett ”judiskt nationellt hem”, något som framgår i denna bloggning.

Så hur har det då gått? Ja, judarna har enbart tillgång till en mycket begränsad del av detta territorium, en del som de dessutom delar med ganska många araber. Denna del kallas ”Israel”. I den övriga delen av ”Palestina” tillåts överhuvud taget inga judar att vistas, bygga eller bo, trots vad man beslutade i San Remo. Där får bara araber/muslimer bygga och bo, nämligen. För om judar vill bygga och bo på Västbanken kallas detta för en ”illegal bosättning” och själva förekomsten av judar där kallas för en ”ockupation”.

Man kan säga mycket mer om dessa konstigheter, vilka tyvärr tydligt framgår av uttalanden från svenska riksdagsmän här.

Svenska riksdagsmän drar sig alltså inte för att till exempel uttala, att Israel ockuperar Västbanken/Palestina, att muren dragits på ockuperat territorium, att apartheid råder på Västbanken, att Israel inte respekterar folkrätten, att ”bosättningen” Ariel utgör en stöld av palestinskt territorium. Allt detta närmar sig vad som i vanligt språkbruk måste betecknas som ”nonsens”. Det framgår nog ganska tydligt på olika håll i denna min blogg.

Utrikesminister Carl Bildt uttalar sig för sin del som följer: ”[N]är vi lyssnar på inte bara president Abbas eller premiärminister Fayad utan också ser utvecklingen i rörelser som Hamas är det ingen tvekan om att det rör sig i riktning mot ett erkännande eller ett accepterande av staten Israel.”

Men snälla nån, när har Hamas verkligen på något sätt uttalat sig för – eller rört sig mot – ett ”erkännande eller accepterande av staten Israel”? Aldrig, skulle jag säga. Men Calle kanske vet något som jag, eller de flesta andra, inte vet?

Nu har jag bara gått igenom en bråkdel av dagens riksdagsdebatt. Men som du ser är tonläget, jag skulle säga, direkt antisemitiskt.

Om du tycker något annat så kommentera gärna!

(I tidningen Dagen refereras f. ö. debatten så här.)

***

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

5 svar på ”Islamonazismens svenska apologeter i Sveriges riksdag?”
  1. Lennart, jag vill bara uttrycka min tacksamhet och glädje över att du orkar debattera emot alla dessa fördomar mot Israel samt att du oförtröttligen och sansat varnar för islamismen. Din insats är ovärderlig.

  2. Mig veterligen tillhör araberna också den semitiska folkgruppen och då torde det vara märkligt ifall man var antisemit om man nu var pro-palestinier?

    Anti-judisk, det må vara en annan femma.

  3. Jag tycker inte något annat, men kan inte avhålla mig från att skriva ett tack för denna artikel – och för många andra! Det känns skönt att Du ”tar bladet från munnen” och i olikhet med de flesta vågar använda ordet ”antisemitiskt”. Vi förmanas ofta, även av israelvänliga debattörer, att vara försiktiga med sådana omdömen, men jag tror att det tyvärr är relevant betydligt oftare än det används.

Kommentarer är stängda.