Bertil Häggman skriver i Nya Wermlands-Tidningen, att Friedrich von Hayek är en av de viktigaste ekonomerna i världshistorien, och menar att det är viktigt att läsa honom i Sverige. Jag kan bara instämma.
Häggman refererar till en oöversatt trilogi, utan att nämna dess titel. Verket heter på engelska Law, legislation and liberty. Annars finns ju både klassikerna Frihetens grundvalar och Vägen till träldom på svenska.
Du kommer att i dessa skrifter finna ett försvar för den klassiska liberalismens principer, för friheten, för marknaden, för rättsstaten och för ödmjukheten, nämligen den ödmjukhet som ligger i att eftersom ingen enskild individ kan antas ”veta bäst” så måste alla människor ha friheten att försöka pröva olika lösningar och förbättringar i olika avseenden, och om de lyckas på det viset förbättra tillvaron för oss alla. För detta krävs liv, frihet och egendom, men vad vi ska använda vårt liv, vår frihet och vår egendom till, ja det måste var och en få bestämma själv, utan påbud eller pekpinnar, så länge man inte använder det till att skada andra människor. (Läs även här och här.)
Motsatsen till detta är att någon eller några själv/a utropar sig som den/dem som ”vet bäst” om vad som en gång för alla utgör den slutgiltiga och enda möjliga lösningen för alla människor. På det viset uppstår motsatsen, konstruktivism. I stället för ”trial-and-error” konstruerar man ett en gång för alla givet samhällssystem, som inte får ifrågasättas och inte anses kunna nämnvärt förbättras, och som skall gälla för alla människor. Men detta kallar Hayek för ett konstruktivistiskt misstag.
På så sätt uppstår totalitära rörelser, såsom kommunism, nazism och islamism. Hayek utgår däremot från att det inte finns någon som ”vet bäst”. Genom friheten att försöka och lyckas utan förutfattade meningar uppkommer det Hayek kallar en spontan ordning underifrån, som alltså skall skiljas från den uppifrån kommande påtvingade konstruerade ordning, som inte grundas i frihet och ödmjukhet utan i tvång och högmod.
Det är precis detta som jag skriver om i min avhandling, som har titeln ”Den spontana ordningen och det konstruktivistiska misstaget.”
Bl. a. skriver jag följande:
Teorin om den spontana ordningen, som Hayek förespråkar, hämtar en hel del näring inte minst från Carl Menger, grundaren av den österrikiska skolan inom nationalekonomien, och från Karl R. Poppers evolutionära epistemologi. Enkelt uttryckt grundar sig den s. k. konstruktivismen, sådan den definieras av Hayek, på uppfattningen att vi handlar utifrån — en antagen — fullständig kunskap om de flesta eller alla relevanta konsekvenser av våra handlingar, ungefär som när en ingenjör gör en ritning på en maskin och sedan bygger maskinen enligt ritningen. Såtillvida är denna konstruktivism mer långtgående än Berger/Luckmanns ”konstruktivistiska” tes med mera modesta anspråk, nämligen blott detta att samhället är en mänsklig produkt. Den spontana ordningens förespråkare förnekar inte detta men menar att vår kunskap om samhället ofta inte är tillräcklig för att vi i förväg ska kunna veta att handlingarna får goda konsekvenser, och hävdar att handlingar kan få (goda eller dåliga) konsekvenser utan att vi vet om det och utan att det varit vår avsikt. Samhället är även för Hayek en produkt av mänskliga handlingar, men av handlingar som utförs av många ”ingenjörer” utan ritningar. Mot det konstruktivistiska synsättet står här Hayeks evolutionära.
Det här avsågs bli en avhandling i sociologi. Men det har inte passat vederbörande sociologiska institution. Antagligen anses den inte politiskt korrekt, vare sig i vetenskaps- eller allmänpolitiskt hänseende. En emeriterad professor jag konsulterat menade, att det inte finns någon i Sverige som egentligen förstår det jag skriver om. Eller kanske inte vill eller får förstå, kan man misstänka. Eller är jag högmodig nu …
Politiskt korrekt är jag – ännu så länge – i vart fall inte, den saken är klar.
***
Läs även andra bloggares åsikter om liberalism, frihet, sociologi, nationalekonomi, Friedrich von Hayek, Bertil Häggman, marknad, rättsstat, ödmjukhet, islamism, kommunism, nazism, tvång, högmod, politiskt korrekt, spontan ordning, konstruktivism, Carl Menger, österriikiska skolan, Karl Popper, Peter L. Berger, Thomas Luckmann, konstruktivistiskt misstag, Law legislation and liberty, Frihetens grundvalar, The Constitution of Liberty, Vägen till träldom, The Road to Serfdom, Den spontana ordningen och det konstruktivistiska misstaget