Det är populärt och utan tvekan ofta mycket meningsfullt att göra upp listor på det ena och det andra. Från SvD når mig denna uppgift att en miljon terrorister finns antecknade på en ”USA-lista”. Usch!

En del andra verkliga eller inbillade terrorister och terroristorganisationer återfinner man på en annan ”USA-lista” här. Usch!

Men titta där då, om inte den svenska ”entiteten” Sanabil al-Aqsa finns med på listan, tom. under sitt nästan rätt återgivna svenska namn ”Al-Aqsa Spannmål”.

Från Israel meddelas dessutom samtidigt, dvs. här och nu (dvs. idag) att denna samma svenska organisation uppsatts på deras alldeles egna terroristlista, såsom finanisärer av Hamas.

Som sagts t. ex. i denna Per Gudmundsons bloggning tycks försöken att med hjälp av svensk lagstiftning ”komma åt” denna organisation ha varit fruktlösa. Och kanske är de inte så farliga som en del tycks tro, vem vet? Eller också är ”juridifieringen” tandlös, något som jag återkommer till längre ned.

EU har dessutom också en lista, som du hittar här. FN har sin, men den länken får du själv leta reda på.

Många listor blir det – och Hamas är med på de flesta antingen direkt eller indirekt. Med all rätt.

Men på den sista listan finner man inte Hamas. Däremot förekommer där bland andra den farliga sjöterroristen Svarta Malin. Denna lista är dessutom mycket sångbar (klicka på texten kan du höra Martin Ljung), men den har tyvärr inte uppdaterats på länge. Kapten Nilsson – Piraten, är t. ex. numera avliden.

Listor är som sagt bra. Men för att eliminera terrorismen räcker listor inte så värst långt. Det är som mest ett juridifierat sätt att brännmärka. Terroristerna måste i stället uppsökas, angripas, besegras och elimineras långt innan de hamnar på några listor. Det är svårt. Juridiken straffar efteråt, först efter att terroristerna slagit till och skadat och dödat oskyldiga människor, och först då förövarna i bästa fall kunnat gripas och lagföras. Det har dock de skadade och dödade föga glädje av. Den verkligt effektiva och humana terroristbekämpningen låter det inte gå så långt. Den ingriper innan terroristerna hunnit skada och döda oskyldiga.

Dessa listor är således i grunden blott tecken på den effektiva och humana terroristbekämpningens misslyckanden. Usch! (Fast Povel Ramel är ursäktad!)