Även om jag inte är särskilt troende, finns det förvisso intressanta passager i Bibeln som ger anledning till eftertanke. Araberna påstår att Ismael är deras urfader. OK. I Första Mosebok 16:12 får man då en uppfattning om hans karaktär.

Så här står det: ”Och han skall bliva lik en vildåsna; hans hand skall vara emot var man och var mans hand emot honom; och han skall ligga i strid med alla sina bröder”.

Om man nu även betänker det som jag skrev i min egen kommentar till denna min egen bloggning, där jag alltså återgav artikel 1 i Förenta Nationernas deklaration om de mänskliga rättigheterna, finner man ett bibliskt perspektiv på den islamistiska oförsonligheten, som är helt väsensskilt från FNs deklaration. För araberna ”skall ligga i strid” inte enbart med judarna, utan ”med alla sina bröder”, om nu Genesis talar sanning. FN tycker däremot att människorna skall ”handla gentemot varandra i en anda av broderskap”.

Men islamismen menar ju tyvärr att alla, utom muslimerna, tillhör ”krigets hus”, Dar al-harb, mot vilka man måste kämpa – ligga i strid – till dess islam har tvingat alla till underkastelse. Att ”handla gentemot varandra i en anda av broderskap”, som FN menar, är det definitivt inte fråga om. Nej, ”strid med alla sina bröder” är agendan för dagen – och för alla dagar intill domedagen, om islamismen fick råda, vilket Gud för sin del måtte förbjuda, men som dessutom alla vi som verkligen vill handla i en anda av broderskap borde göra allt för att förhindra.