Du vet, jag föddes i Kristinehamn och bodde där fram till år 1988 ungefär, dvs. i cirka trettiotvå år.

Någon gång cirka år 1970 köpte jag en kamera av en Jacob Gewelbe som antingen innehade eller också arbetade i en fotoaffär i staden (jag minns inte vilket), nämligen i samma byggnad som Westerlunds järn på Nya Kyrkogatan (se foto nedan t.v.).

Något senare, säg 1972-1975, mötte jag ofta i korridorerna på Brogårdsskolan en Hermann Kappner som var lektor i tyska på skolan. Han var inte min tysklärare, snarare tror jag att min lärare var Birgitta Almgren. Men jag minns inte riktigt. Hursomhelst fick jag slutligen bara en tvåa i tyska, vilket jag tyckte var lite oförtjänt. En trea hade suttit fint.

Via Wikipedia kan man då läsa följande om Hermann Kappner:

Han tog lärarexamen samt dr.phil.-examen 1930 i Jena, flyttade till Sverige 1933 och anställdes av Karl Kärre som språkassistent i tyska inom Skolöverstyrelsen i september samma år. Han var samtidigt Sverigechef för den tyska regeringens utbytesverksamhet för universitetslärare, Deutscher Akademischer Austauschdienst. Han blev legationssekreterare på Tyska legationen i Stockholm 1939, en tjänst som han upprätthöll tills han blev inkallad till militärtjänstgöring i Tyskland 1944. Hans uppgift på ambassaden var att verka för nazismpositva läroplaner och attityder inom svenskt skol-, universitets- och kulturverksamhet. Regeringen beslöt, efter det att han hoppat av sitt legationsarbete 1944, att utvisa honom, men utvisningsbeslutet verkställdes ej efter självmordshot och uppvaktningar av närstående.

Han kunde efter en tid påbörja en ny karriär i svensk statstjänst. Han blev lektor i tyska i Kristinehamn 1957.

Just det och det var i den egenskapen jag ibland mötte honom i korridorerna på Brogårdsskolan. Fast då visste jag ju inget annat än att han var en tysklärare vilken som helst. Här kan man läsa om andra studenters intryck av honom.

Birgitta Almgren var såvitt jag uppfattade läget då på 1970-talet inget annat än att hon också var en tysklärare vilken som helst – precis som Kappner. – Men hon visade sig vara mer än så, för hon har gjort en fin karriär efter att jag – kanske – hade henne som tysklärare på 1970-talet. Se bara vad som skrivs om henne på Wikipedia. Inte minst har hon skrivit om Kappner i en av sina böcker.

OK, nog tjatat om Kappner och Almgren. Vad så om Jacob Gewelbe, du vet han som antingen innehade eller i vart fall var anställd i en fotografifirma i Westerlundska huset (foto till vänster)?

Jo, han är av allt att döma jude. Han står dessutom upptagen på den så kallade ”Schindler’s List”, nämligen enligt följande:

2 366 Ju. Po. 69213 GEWELBE Jakob 12.9.97 Photographmeister

Fotografimästare alltså enligt Schindlers lista. Precis som hans yrke i Kristinehamn. Födelsedatum stämmer förvisso inte riktigt. Men annars stämmer allt.

Fotografen Jacob Gewelbe i Kristinehamn förefaller alltså vara en av dem som förekommer på Schindlers iista! – Som en av tvångsarbetarna i Płaszów.

Intressant att vi i så fall hade en f.d. medlem i det nazisiska NSDAP på plats i Kristinehamn som lektor på Brogårdsskolan samtidigt som juden Gewelbe från ”Schindlers List” arbetade som fotograf där. Undrar om de någonsin träffades och hur de i så fall – kanske! – kom överens.

Hoppas att de försonades.

4 svar på ”Gewelbe, Kappner, Kristinehamn, Płaszów och ”Schindler’s list””
  1. Tack Ronny! Jag minns Wiborgs affär men inte Gewelbes affär. Däremot minns jag Gewelbe själv. Vi behöver kanske få fler minnen för att få ordning på detta …

  2. Jacob Gwelbe jobbade nog aldrig i den fotoaffären vid Westerlunds Järhandel. Affären där hette Wiborgs och ägdes bl.a. av en farbroder till den kände fotografen Lennart Nilsson. Jacob öppnade en affär som han hade under 60-talet och som låg öster om hörnet Tegelslagargatan-Västerlånggatan.På den södra sidan av Tegelslagaregatan. Jag tror hans affär hette Foto-Studie.

Kommentarer är stängda.