Magdalena Andersson
Källa.

Sveriges nuvarande statsledning, dvs. ”regeringen”, har lagt fram sin vårbudget. Det jag noterar är att man anvisar ytterligare 4,9 miljarder kronor till ”ersättningar till kommuner för kostnader för tidigare mottagande av asylsökande”, samt blygsamma 200 miljoner kronor ytterligare till polisen. Slagsidan i budgeten ökar således enligt mina beräkningar med netto ytterligare 4,7 miljarder kronor i huvudsak till förmån för utländska medborgare.

”Den demografiska utvecklingen driver” onekligen allt ”högre kostnader”. Se bara här:

Uo 2017 2018 % Vårbudget Ny %
Uo 6 Försvar 46 128 276 000 53 835 520 000 16,7
Uo 4 Rättsväsendet 42 466 641 000 45 766 783 000 7,7 45 966 983 000 8,2
Summa 88 594 977 000 99 602 303 000 12,4 99 802 303 000 12,6
Uo 2017 2018 % Vårbudget Ny %
Uo 7 Internationellt bistånd 34 990 005 000 42 985 209 000 22,8
Uo 8 Migration 32 580 319 000 15 748 230 000 -51,7 20 648 230 000 -36,6
Uo 13 Nyanlända invandrares etablering 32 162 956 000 50 041 831 000 55,5
Uo 25 Stöd med anl. av flyktingsituationen 7 000 000 000 7 000 000 000 0
Uo 27 Avgifter till EU 29 586 308 000 39 510 631 000 33,5
Summa 136 319 588 000 155 295 883 000 13,9 161 195 883 000 18,2

I 2018 års ursprungliga budget ökade ”regeringen” sina utgifter till icke-svenskar med cirka tolv procent (13.9/12,4=1,12) jämfört med år 2017. I och med vårbudgeten har denna utgiftsökning nu ökat till hela fyrtiofyra (44) procent (18,2/12,6=1,44)!

Frågan kvarstår därför om denna ”regering” egentligen kan sägas vara Sveriges ”regering” när man så tydligt – och i allt högre grad – fördelar svenskarnas skattemedel till icke-svenskar än till svenskar?

Tveksamt enligt min ringa mening …

Länk: Mitt tidigare inlägg i frågan.