Lennart Eriksson

Denna blogg drivs av Lennart Eriksson, som också har skrivit nästan alla hittills över 1300 inlägg. Läs mer under rubriken "Om Sapere Aude!" ovan.

Sagt om Sapere Aude!

"Sapere Aude är en av Sveriges bästa bloggar!" - Läst på Facebook 2014-01-26

"Modigt. Provocerande. Intressant." - E-post 2014-08-27

"Lennart Eriksson … hjälten på Migrationsverket" - E-post 2015-08-15

Arkiv

Kategorier

Kalender

augusti 2016
M T O T F L S
« Jul    
1234567
891011121314
15161718192021
22232425262728
293031  

Enter your email address:

Delivered by FeedBurner

Wallström, Löfven, Israel, terror och folkmord

Margot Wallströms tidigare och idag även statsminister Löfvens agerande och uttalanden om Israel och händelser där framstår alltmer som ett skolexempel på hur företrädare för en statsledning inte bör uppträda om de vill framstå som just en statsledning, en entitet som leder, en Regering. Just nu uppträder man istället som en nyligen halshuggen höna. Hon kan ännu en tid springa runt men ingen vet vart, i synnerhet inte hon själv. Agerandet är kort sagt huvudlöst!

Kort rekapitulation: Först erkände den svenska statsledningen den islamonazistiska terrorentiteten “Palestina” som stat. Ett inte särskilt förnuftigt agerande, eftersom samtliga tongivande organisationer i “Palestina” har som syfte att i strid med FN-stadgan utplåna Israel. Israel kallade då hem sin Stockholmsambassadör.

Sedan fann ju då Wallström, när hon skulle kommentera de islamistiska massmorden i Paris, anledning att helt opåkallat, som jag då skrev “se ett närmast outgrundligt samband [mellan] dessa terrordåd och de arabiska palestiniernas situation”. Israel kallade då upp Sveriges ambassadör i Jerusalem – förlåt Tel Aviv – för en protest. Wallströms pressekreterare menade att det rörde sig om ett “missförstånd”.

Wallström hade inget problem med att kalla det som hände i Paris för ett utslag av terror, men hon har aldrig kallat knivdåden mot oskyldiga judar i Israel med omnejd för just terror. I stället föreföll det ju som att hon menade att det var Israel som utsatte “palestinierna” för “terror”.

Därefter har hon i Sveriges riksdag i fredags också helt opåkallat börjat tala i termer av “utomrättsliga avrättningar” i anslutning till kritik som av tre riksdagsledamöter riktats mot statsledningens förhållningssätt visavi Israel. Som om Israel skulle göra sig skyldiga till sådant när de försvarar sig mot knivhuggande terrorister genom att “skjuta först och fråga sen”. Precis som svensk polis gjorde i Trollhättan nyligen. Jag skrev mer om detta här.

Israel protesterar naturligtvis. Igår fördömde Israels premiärminister Benjamin Netanyahu Wallströms uttalande.

Men Wallström var länge till synes oberörd. Hon uppges ha sagt att “judarna kampanjar mot mig”. I Expressen, se länk nedan, refereras att hon sagt att “Israel medvetet missuppfattar mig”. Och igår publicerades ett uttalande av inte endast Wallström utan även statsministern Löfven, där man bland annat kan läsa följande:

Det är … olyckligt att svenska regeringsföreträdares uttalanden om situationen i Mellanöstern missuppfattas och ges orimliga proportioner. Den senaste missuppfattningen gäller fredagens interpellationsdebatt i riksdagen. Utrikesministern sa inte, vilket påståtts, att utomrättsliga avrättningar förekommer i Israel, utan förde ett principiellt folkrättsligt resonemang om rätten att försvara sig och om vikten av proportionalitets- och distinktionsprincipen.

Nja, det kan i vart fall inte vara någon missuppfattning att detta möjligen principiella resonemang inte har något som helst att göra med ämnet för riksdagsdebatten, som ju var den svenska statsledningens enligt interpellanterna i många avseenden problematiska förhållande till Israel. Så varför då föra in ett element som saknar betydelse? Varför föra allmänna resonemang om sådant som inte alls berör Israel? Kanske för att utan grund smutskasta Israel, för att grundlöst skuldbelägga Israel? Att falskeligen anklaga någon för brott är straffbart enligt svensk lag.

Enligt Expressen har hon vidare i Agenda i SVT sagt att “Vi måste se till att förhindra att detta [dvs. utomrättsliga avrättningar] sker, både här [dvs. i Israel] och i andra kriser.” Jaha. Det är väl klart. Men varför just ta upp det endast i samband med vad som sker i Israel och inte t. ex. i samband med vad som skett i Paris och Trollhättan? Varför är det viktigt att hålla ett särskilt öga just på Israel i detta avseende, och t. ex. inte Frankrike och Sverige?

Löfven intervjuas sedan, också i Expressen, för att bland annat svara på den viktiga frågan om de attacker som nuförtiden dagligen sker i Israel är att anse som terrorism. Något som uttalandet ovan kan ge sken av att statsledningen faktiskt anser. Så här står det då i Expressen:

Men vid besöket i Luleå ändrar sig plötsligt statsministern.
När han får frågan om knivattackerna på israeler är att betrakta som terrorism, svarar Stefan Löfven:
– Nej, det är inte klassificerat som det, nej.
Varför inte det?
– Det finns en internationell klassificering på när det är det och när det inte är det. Vad jag vet är det inte klassificerat som terrorism.

Men senare på måndagen ringde Stefan Löfven upp TT för att förtydliga uttalandet:
– Jag såg hur det blev i skrift och skulle vilja förtydliga så att vi undviker missförstånd. Jag syftade på att det inte är klarlagt om de här knivdåden har varit organiserade av någon terrorklassificerad organisation. Men attackerna i sig bör däremot betraktas som just terrorhandlingar, säger Löfven till TT.

Ovanstående utgör enligt mitt sätt att se bevis för att Sveriges nuvarande statsledning tyvärr agerar just huvudlöst. Det enda som nu tycks intressera Wallström och Löfven är att behaga “palestinierna”. Det satt som du ser mycket långt inne att erkänna att “palestinier” kan göra sig skyldiga till terrorhandlingar. I stället håller man ett särskilt öga på Israel.

Fast frågan i Expressen är egentligen fel ställd. Frågan är inte om dessa knivattacker är att anse som terrorbrott. Frågan är om de är att anse som folkmord.

Och då presenterar jag härnedan en liten juridisk exkurs för den som ännu orkar läsa.

Först och främst bör du då orka läsa 2 § i Lagen (2003:148) om straff för terroristbrott, så lydande:

2 § För terroristbrott döms den som begår en gärning som anges i 3 §, om gärningen allvarligt kan skada en stat eller en mellanstatlig organisation och avsikten med gärningen är att
1. injaga allvarlig fruktan hos en befolkning eller en befolkningsgrupp,
2. otillbörligen tvinga offentliga organ eller en mellanstatlig organisation att vidta eller att avstå från att vidta en åtgärd, eller
3. allvarligt destabilisera eller förstöra grundläggande politiska, konstitutionella, ekonomiska eller sociala strukturer i en stat eller i en mellanstatlig organisation.
Straffet är fängelse på viss tid, lägst fyra år och högst arton år, eller på livstid.
Är brottet mindre grovt, är straffet fängelse, lägst två år och högst sex år.
Om ett högre lägsta straff för gärningen har föreskrivits i brottsbalken, gäller vad som sägs där i fråga om lägsta straff. Lag (2009:399).

I tredje § anges då att bland annat mord och dråp och grov misshandel (brottsbalksbrott) kan utgöra terroristbrott enligt ovan angivna förutsättningar.

Nå. Visst kan dessa knivattacker med mera ha som avsikt att “injaga allvarlig fruktan” osv. och därför “endast” utgöra ett terrorbrott. Jag tror dock tyvärr att de som attackerar judarna inte nöjer sig med det. Jag tror att brottet som de gör sig skyldiga till är värre, nämligen folkmord. (Straffskalan är tyvärr densamma för båda brotten men jag anser ändå att det att vilja förinta judarna är värre än att “endast” vilja “injaga allvarlig fruktan” bland dem.)

För att förstå varför bör du nu också orka läsa 1 § i Lagen (2014:406) om straff för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser:

1 § För folkmord döms den som, i syfte att helt eller delvis
förinta en nationell, etnisk eller rasmässigt bestämd eller
religiös folkgrupp som sådan,
1. dödar en medlem av folkgruppen,
2. tillfogar en medlem av folkgruppen allvarlig smärta eller
skada eller utsätter denne för svårt lidande,
3. påtvingar medlemmar av folkgruppen levnadsvillkor som är
ägnade att medföra att folkgruppen helt eller delvis
förintas,
4. vidtar åtgärder som är ägnade att förhindra att barn föds
inom folkgruppen, eller
5. genom tvång för över ett barn som inte fyllt arton år från
folkgruppen till en annan grupp.

Straffet är fängelse på viss tid, lägst fyra och högst arton
år, eller på livstid.

Att många “palestinier” nyligen dödat flera medlemmar av folkgruppen judar eller också tillfogat en medlem allvarlig smärta eller skada eller utsatt denne för svårt lidande är alldeles klart. De har också gjort det utan annan synbarlig anledning än att de angripna tillhör folkgruppen judar. Vad som återstår att klarlägga är om de gjort det “i syfte att helt eller delvis förinta” folkgruppen judar. Mot bakgrund av att de allra flesta “palestinier” enligt opinionsundersökningar tycks hysa antisemitiska uppfattningar, måste man nog ändå utgå från att ja, syftet har varit just detta, just folkmord, just på judar.

Här är en bild som visar omfattningen av antisemitismen i olika länder i världen enligt en undersökning. “Palestina” i topp:


Sekundärkälla.

Så vad vi bör fråga Löfven och Wallström nästa gång är nog snarare vad de anser om de knivhuggande “palestiniernas” brottslighet med avseende på brottet folkmord. Att vissa, sannolikt de flesta, knivhuggande “palestinier” är skyldiga framstår som alldeles klart. Inte minst Mahmoud Abbas som visserligen väl ännu inte själv har knivhuggit någon jude, men som helt klart ändå har välkomnat denna blodsspillan och som leder en organisation, Fatah, som har utplåningen av Israel inskriven i sina stadgar! Fotona överst återger hur Wallström och Löfven detta till trots, inte har några problem med att träffa denne samtidens kanske mest framträdande antisemit!

Låt oss se hur Löfven och Wallström ska lyckas bortförklara detta. De har på senare tid försökt förflytta fokus från de antisemitiska “palestinska” angriparna och till Israel, som bara försvarar sig och sin civilbefolkning. De har skändligen misslyckats. Idag har Löfven tvingats erkänna att knivattackerna är att anse som terrorhandlingar. Men det satt långt inne som du ser!

Nu återstår alltså att se hur Löfven och Wallström ska bära sig åt för att bortförklara att attackerna är att anse som folkmord och i stället bör anses som Israels fel. Vi har nog att se fram emot ytterligare en tid av huvudlöst agerande. Att de någonsin ska komma till sans framstår som synnerligen osannolikt. Bättre därför att de avgår så snart som möjligt. Som de nu agerar är de en skam både för sig själva och för Sveriges folk.

Länkar: Ordföranden i Samfundet Sverige-Israel Mathias Sundin, tillika riksdagsledamot (L) tillika en av interpellanterna, ger svar på tal i Aftonbladet. “Det är en skam för Sverige” säger också han; Gunnar Hökmark (M) också i Aftonbladet: “Det är något förtrollat när Margot Wallström talar utrikespolitik. Gång på gång sägs det att hon inte har sagt det som andra hört, eller inte menat det som sagts. För en utrikesminister är det en belastning”; Lisa Abramowicz och Ulf Öfverberg i Expressen: “Margot Wallström framstår som inkompetent och har gjort mer, och på avsevärt kortare tid, än flera tidigare regeringar sammantaget för att undergräva de svensk-israeliska relationerna. Hon håller helt enkelt inte måttet som utrikesminister och bör därför ta konsekvenserna av det. Förtroendet, om det någonsin funnits, är nu definitivt förbrukat”.

2 comments to Wallström, Löfven, Israel, terror och folkmord

  • Björn

    Utmärkt, Lennart! Skicka det till regeringskansliet. Och till oppositionen. Vill inte DN ta in det?

  • Tack Björn! Nja, mina försök att skicka i dessa riktningar har alltid hittills visat sig vara helt ofruktbara. Så jag nöjer med att skriva här för dem som vill läsa.

Leave a Reply

You can use these HTML tags

<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>