Lennart Eriksson

Denna blogg drivs av Lennart Eriksson, som också har skrivit nästan alla hittills över 1400 inlägg. Läs mer under rubriken "Om Sapere Aude!" ovan - och observera även följande:

Nemo me impune lacessit

Sagt om Sapere Aude!

"Sapere Aude är en av Sveriges bästa bloggar!" - Läst på Facebook 2014-01-26

"Modigt. Provocerande. Intressant." - E-post 2014-08-27

"Lennart Eriksson … hjälten på Migrationsverket" - E-post 2015-08-15

Arkiv

Kategorier

Kalender

juni 2019
M T O T F L S
« maj    
 12
3456789
10111213141516
17181920212223
24252627282930

Enter your email address:

Delivered by FeedBurner

Aux armes, citoyens!

Nu är det dags att ta till vapen och att höja standaret mot tyranniet, som det heter i den franska nationalsången, fritt översatt. Frankrikes president François Hollande uttalade idag att terrorattackerna i Paris igår var en krigshandling. IS, den islamiska staten, har sagt sig vara ansvariga. Sveriges nuvarande statslednings utrikesminister Wallström sade att IS endast kan bekämpas militärt, om jag förstod rätt. Visst är det så!

IS anser, eftersom de är islamister, att de ligger i krig med alla som inte underkastat sig den islamiska lagen. Dessa otrogna tillhör något som de kallar krigets hus, ”dar al-harb”. De otrogna ska bekämpas till dess de i bästa fall underkastat sig. Om de inte gör det ska de dö. IS mål är, liksom alla andra islamisters mål, att bilda ett världsomspännande kalifat som endast består av folk och människor som underkastat sig. Iran har enligt sin konstitution ett motsvarande mål. Men i Iran tillhör man shi’a, inte sunna, två riktningar inom islam som står i skarp motsättning mot varandra. Vilket förklarar varför Iran också vill bekämpa IS. Knappast inte för att införa eller försvara demokratin och den judisk-kristna västerländska civilisationen, utan för att förhindra IS och sunna från att behärska världen. Det är det Iran och shi’a som ska göra nämligen, inte IS och sunna.

Frankrike bekämpar för närvarande IS genom flyganfall. Gott och väl, men det krävs alltid ”boots on the ground” för att vinna ett krig. Sverige har visserligen ”boots on the ground”, nämligen för att stödja kurderna i dess kamp – som även är vår och hela den fria världens kamp. Blott 35 man dock. Gott och väl. Men såväl för Frankrikes som för Sveriges del alldeles för lite för att det ska ge någon egentlig verkan.

Om IS ska bekämpas måste alla, inklusive Sveriges nuvarande statsledning erkänna att Sverige, Frankrike, USA och Ryssland m. fl. för närvarande befinner sig i krig med IS. Att de och vi då inte med full kraft skulle göra allt för att besegra IS och avsluta kriget, är mycket besvärande. Det retar bara IS att angripa västerlandet på det sätt som nu skett i Paris. Om vi redan hade besegrat IS, i stället för att halvhjärtat skicka in otillräckliga åtgärder som mera retar än besegrar IS, ja då hade inte detta hänt.

Om vi nu istället helhjärtat och tillsammans kraftsamlar för att en gång för alla nu och i ett sammanhang besegra IS, ja då kommer inte detta att hända igen.

Detta kräver inte endast kraftfulla åtgärder på marken i Syrien. Det kräver även kraftfulla åtgärder på hemmaplan. Om IS anser sig vara i krig med alla som inte underkastat sig, dvs. t. ex. Frankrike och Sverige, ja då är det fullt berättigat att Sverige nu överför alla som i Sverige sympatiserar med den islamistiske fienden, eller som till och med kan bevisas ha kämpat för denne, mot Sverige och Västerlandet, till krigsfångeläger i Sverige eller annorstädes, där de får stanna till dess vi vunnit kriget. I den mån de inte har gjort sig skyldig till brott, såsom halshuggning av kristna och jezidier. Då ska de dömas och fängslas.

Konungariket Sverige befinner sig i krig! Liksom Frankrike, USA och Ryssland med flera. Det är dags för alla att inse det och att handla därefter. Vad detta närmare borde innebära utöver det jag nämnde ovan har jag även berört i ett tidigare inlägg.

Även om Sverige, Frankrike, USA och Ryssland må ha delvis olika bevekelsegrunder för att bekämpa IS, så är vi ändå ense om att göra det. Precis som vi alla till slut var ense om att bekämpa Nazityskland under det Andra Världskriget. Så låt oss då göra det tillsammans! Fördelen av att göra det är då, som sagt, att hotet om terrorangrepp från IS i Europa upphör och att IS upphör att hota den judisk-kristna västerländska demokratiska civilisationen med undergång. Hur vi därefter ska gå vidare blir nästa fråga. Men låt oss ta problemen i den ordning de uppkommer. First things first.

Nå! Nu är det dock så illa ställt i Sverige att det inte finns någon lagstiftning för att lagföra den civilist som överlöper till fienden för att träda i dess krigstjänst. Man måste vara ”krigsman” för att det ska vara brottsligt, men det är det knappast ens då. Det enda brottsliga en enskild krigsman kan dömas för är ”rymning” vilket definieras enligt följande (BrB 21:7): ”Avviker eller uteblir en krigsman olovligen från tjänstgöringen, skall dömas för rymning till böter eller fängelse i högst två år.”

Visserligen har vi också följande bestämmelse (BrB 21:13): ”Underlåter en krigsman under eller i anslutning till strid att till det yttersta uppfylla sin plikt att främja krigföringen, skall dömas för stridsförsumlighet till fängelse i högst tio år eller på livstid”. Och det är klart, om man går i fiendens tjänst, i likhet med vad många gör nu när de träder i IS:s tjänst, så är det väl fråga om en försumlighet av största mått. Dock: De är inte ”krigsmän” och bestämmelsen träffar därför inte dem. Underlåtenheten har inte heller skett ”under eller i anslutning till strid”.

Dessutom: Regeringen måste först förklara att riket är i krig. Det har regeringen inte gjort än. Men det borde den göra. Utrikesministern har ju idag sagt att IS måste bekämpas militärt. En nödvändig militär bekämpning av en ”entitet” som enligt egen uppfattning befinner sig i krig med bland annat Sverige, kan väl inte betecknas som någonting annat än just krig!

Lagstiftaren har alltså dessutom att snabbt genomföra en hel del mycket angelägna ändringar i Brottsbalken. Även måste lagen om svenskt medborgarskap ändras på så sätt att man måste avge en trohetsed för att överhuvudtaget kunna bli medborgare. I denna ed ska ingå en förpliktelse att inte gå över i fiendens krigstjänst. Om man ändå gör det förlorar man sitt medborgarskap. Även dem som är födda som svenska medborgare måste kunna förlora sitt medborgarskap på samma grund. Visserligen finns i folkrätten (och även i nuvarande svenska medborgarskapslag) en bestämmelse om att man inte kan förlora sitt medborgarskap om det leder till att man blir statslös. Men om det sker genom förräderi och överlöperi i fiendens krigstjänst, en tjänst som i nu aktuellt fall tom. syftar till att utplåna den stat i vilken man är medborgare, ja då må det vara hänt!

– Vi ser här hur IS urskillningslöst angriper civilbefolkningen i Paris. Världens ledare fördömer detta med all rätt. Men när Hamas urskillningslöst angriper civilbefolkningen i Israel, eller när Mahmoud Abbas välkomnar ”every drop of blood spilled in Jerusalem” till följd av de terrorbrott som nu dagligen och stundligen drabbar judarna i Israel, samt i Judéen och Samarien, ja då protesterar i vart fall inte Sveriges nuvarande statsledning. Senast igår mördades två judar i terroristbrott nära Hebron utan minsta reaktion i statsledningen. I stället erkänner man som stat denna terrorentitet ”Palestina” vars ledare står bakom dessa terrorbrott. Och överöser ”Palestina” med ekonomiskt bistånd som tvångsvis uttaxerats av Sveriges skattebetalare och som går till att utbetala löner och pensioner till dessa terrorister. Dessutom fördömer man Israel när judarna försvarar sig.

Hamas, enligt egen utsaga en del av det Muslimska Brödraskapet, har precis som samtliga andra tongivande organisationer i ”Palestina” som uteslutande syfte att utplåna Israel. Precis som IS har som uteslutande syfte att utplåna alla länder som inte underkastar sig, inklusive Israel – och Sverige!

Varför är då den islamistiska terrorn enligt Sveriges nuvarande statsledning för närvarande endast värd att fördöma när den utövas mot fransmän – och några svenskar – i Paris, men tvärtom värd att belönas när den utövas mot judar i Israel? Ett Israel som står sida vid sida med oss när det gäller att bekämpa den islamistiska imperialismen som hotar oss alla.

Antisemitism eller?

4 comments to Aux armes, citoyens!

  • Björn

    Bra! Lennart.
    Har du skickat detta till regeringen? Om inte, gör det!

  • Tack Björn! Nej, har inte skickat. Jag tror inte att ”regeringen” i grunden bryr sig tyvärr. I alla fall lär de inte bry sig om att genomföra de åtgärder jag föreslår tyvärr …

  • Jerry

    Varningssignaler som inte uppmärksammat http://www.liveleak.com/view?i=4d8_1447514351

  • […] Här kan du läsa mera av vad jag skrev redan år 2015: […]

Leave a Reply

You can use these HTML tags

<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>

  

  

  

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.