SSU: ”Sätt press på Israel”

Som en bilaga till dagens Svenska Dagbladet fanns en tidning från FN-förbundet apropå 60-årsdagen av FNs deklaration om de mänskliga rättigheterna. I den fanns i sin tur en annons från SSU, som tyvärr saknar internet-länk. Den har i alla fall rubriken ”Sätt press på Israel”. Jag återger den här (utom ingressen) in extenso:

Vapenvilan på väg att kollapsa
Den egyptenstödda vapenvilan mellan Gaza och Israel är på väg att kollapsa. Den inleddes i mitten av juni och avsåg att pågå i 6 månader innan den skulle omförhandlas. De lidande är nu 1,5 miljoner civila kvinnor, barn och äldre som bor i världens mest tätbefolkade område, Gazaremsan. Samhället i Gaza försöker, trots en ekonomisk och humanitär kollaps, fortsätta leva ett liv i värdighet. Befolkningen kämpar men situationen är ohållbar. Elbristen har under de senaste åren tvingat människor i Gaza att frysa sig till sömns nattetid. Skolelever har tvingats använda ficklampor för att kunna läsa läxorna. Sjuka barn har dött på grund av brist på medicin och fungerande sjukhus.

Det finns just nu inget tecken på framgång i förhandlingarna mellan Israel och Palestina. Israels bud till palestinska förhandlare är uppe i 63 procent av det man kallar 67 års gränser. Övriga procent går till säkerhetszoner för Israel och bevarande av israeliska bosättningar. Inom de exkluderade procenten återfinns för övrigt Östra Jerusalem som är palestinskt enligt alla de internationella överenskommelser som tidigare träffats. Bosättningarna på Västbanken och i Jerusalem ökade under 2007 då förhandlingarna inleddes med 40 631 hus. Israel visar inget som helst intresse för fred med sin motpart.

Sätt press också på Israel
Den svenska regeringen måste pressa Israel att omedelbart upphäva isoleringen och blockaden av Gaza. Inget skäl i världen kan legitimera denna kollektivbestraffning. Regeringen måste även pressa Israel att acceptera en fred som innebär att de lämnar samtliga områden, inklusive Östra Jerusalem, ockuperade 1967. Israels bud till palestinska förhandlare är oacceptabelt och borde, istället för belöning i form av uppgraderingar av nya handelsavtal med EU, innebära starka sanktioner mot Israel.

Fred i Mellanöstern kräver en tvåstatslösning, slut på våldet från båda sidor, men också en insikt om vem som är den hårda makten i konflikten. Det är dags att sätta press också på Israel.

Nonsens-gänget agiterar igen som du ser. Det här är en tydlig exponent för den typ av texter där nästan varje ord och innebörd är fel, förvrängd eller falsk.

Några exempel:

Det är inte frågan om en vapenvila, utan om en ”minskning i konfrontationens intensitet”, en tahadhiya. En riktig islamistisk vapenvila, en hudna, skulle Hamas sannolikt aldrig ingå med Israel, ett land som Hamas med våld vill utplåna. Det är inte heller en tahadhiya mellan Gaza och Israel utan mellan den islamonazistiska terrororganisationen Hamas som med våld tagit den illegala makten i Gaza, och den demokratiska legitima staten Israel.

SSU talar om elbrist. Den har i de flesta fall uppkommit genom att just Hamas har stängt av Gazas elverk, men resterande elkraft, 70 % har hela tiden levererats från Israel och Egypten. Israel kan alltså inte lastas för vad Hamas gör. – Sjuka dör alltid och överallt, men väl att märka: Israel har alltid hållit vägen till Israel öppen för vård där av akutfall.

Man talar vidare om förhandlingar som inte är framgångsrika. Men vilka fredsförhandlingar bedriver Hamas? De vill genom krig utplåna Israel, och det är inte förhandlingsbart, för det är Hamas enda syfte. Det är för att samla kraft för det fortsatta kriget och i inget annat syfte, som Hamas går med på tahadhiyor.

Men i stället för att fokusera på denna en av de mest grundläggande orsakerna till att fred inte kan uppnås, dvs. Hamas, skriver SSU hårresande nog att det är Israel som inte visar något intresse för fred!

Israels bud på 63 procent av ”gränsen” till palestinierna är enligt SSU för lite. Hela det år 1967 från Jordanien erövrade området skall lämnas. SSU bortser då från att Israel vid ett tidigare tillfälle erbjöd de paelstinska araberna hela nittiosju (97) procent av området. Men Arafat ville ha mer.

Till detta kommer de palestinska arabernas styvnackade men för Israel och normal logik helt oacceptabla krav på att ”flyktingarna” och deras barn intill n:te led skall få återvända till sina tidigare bosättningar i nuvarande Israel, ett krav som är ouppfyllt för resten av världens flyktingar och deras barn. Det kravet är också ett reellt hinder för en fred, eftersom det skulle innebära staten Israels demografiska undergång.

Vidhållandet vid detta krav är den starkaste indikationen på att inte bara Hamas utan också PLO, och som det verkar SSU, vill ha mer, mer än 63 procent, mer än 97 procent, de vill ha inte bara allt av ”Västbanken” utan extra allt: nuvarande Israel och alltså hela Palestina för sig själva. Så står det också i både PLOs och Hamas’ ”grundlagar”. SSU: läs innantill!

En viss kritik mot de palestinska araberna för att de vidhåller ett oacceptabelt krav vore därför klädsamt. Men därom tiger SSU.

SSU kräver i stället ”Starka sanktioner mot Israel”. Men det är inte Israel som skall bekämpas. Det är dess fiender, dem som utgör den verkligt ”hårda” och oförsonliga makten i deras konflikt med Israel. Det är därför, på grund av Israels fienders ointresse för verklig fred, som kriget pågår. För de vill inte ha en fred med Israel; de vill ha en fred utan Israel.

Med sin skeva, ovederhäftiga, antisionistiska och nazianstuckna kritik av Israel, sällar sig SSU till terroristkramarnas skara. I sak är det mesta de skriver nonsens. Det viktiga är det de förtiger.

Som någon skrev i en kommentar till en av mina tidigare bloggningar när jag talade sanning: ”Varför ljuger du”? Det var också ovederhäftigt.

Men en verkligt relevant fråga blir: Varför ljuger SSU?

***

Läs även andra bloggares åsikter om antisionism, FN-förbundet, Gaza, Hamas, islamism, islamonazism, Israel, Jordanien, Palestina, PLO, sanktioner, SSU, Västbanken