Så lyder rubriken på Mattias Gardells inlägg i Svenska Dagbladet den 21 februari 2006. Länk finner du här. Inlägget är en polemik mot Lisbeth Lindeborgs tidigare artikel i samma tidning. Den artikeln finner du här.
Gardell angriper först Lindeborg för att hon inte vet hur många analfabeter som deltagit i de anti-västliga demonstrationerna. Dessutom menar han att dessa inte förekommit i ett flertal muslimska länder. ”Ett flertal” är enligt min mening fler än två. ”Palestina”, Pakistan, Afghanistan, Syrien, Libanon och Indonesien är flera än två stater. Gardell kan alltså inte räkna, eller också kan han inte skilja mellan begreppen ”ett flertal” som Lindeborg använder, och ”flertalet” som han själv använder. Jfr. här t.ex. Nationalencyklopedins Ordbok, bd. 1 s. 413.
Men detta är naturligtvis bara bagateller. Rubriken på Lindeborgs artikel är: ”Islamister vill ha världsmakt”. Detta omtolkar Gardell till att det ”inom islam [finns tanken] att föra ut budskapet till hela världen”. Men islamisterna vill, till skillnad från kristendomen, föra ut sitt budskap med tvång och våld, genom att ta den politiska makten, och tvinga andra till underkastelse. Kristendomen vill, såvitt jag förstår, inte ta den politiska makten, utan övertyga individerna, människorna, så att de av fri vilja anammar tron. Islamismen är således politisk, till skillnad från den kristna missionen. Det är en viktig skillnad.
Gardell manar svenska debattörer till ”besinning”. Denna maning borde också framställas till Hamas och det Muslimska brödraskapet, som vill utplåna ”cancersvulsten” Israel. När frågan gäller besinning, är det nog Irans president, Al-Qaida, Hamas och Brödraskapet som är de mest besinningslösa. Jfr. min gamla blogg.
Inom Islam är våldet en del av det hela, medan inom kristendomen är våld förbjudet. Att kristendomen har spridits med våld är därför helt emot Jesu budskap i Nya Testamentet, emedan islams spridning med våld är helt och hållet i linje med Koranen och Muhammeds lära och gärningar.
Förr var även kristendomen ute efter att få politisk makt, till exempel de portugisiska jesuiterna i Japan på 1600-talet. Det var bland annat därför som Japan stängde sina portar mot väst.
Också i Sydamerika har kristendomen spritts med våld.
Ännu längre tillbaka användes ännu mera våld.
Och kyrkan hade stor makt och det var förbjudet att lämna kyrkan.
Först med 1951 års religionsfrihetslag gavs svenska medborgare rätten att fritt gå ur Svenska kyrkan. Det tidigare kravet att man måste gå med i ett annat godkänt samfund togs bort.
Så den kristna missionen har inte alls alltid varit fredlig. Jag hoppas den är det idag!